En lag som infördes av diktatorn Augusto Pinochet används för att kväsa mapuchefolkets protester. Villkorligt frisläppta hövdingen Juana Calfunao är i Europa för att berätta om situationen i Chile och för att övertala sin dotter att flytta hem.
Under diktaturen användes lagen för att fängsla oppositionen. Det hände inte särskilt ofta på grund av omvärldens tryck mot Pinochets regim.Men under demokratin har det blivit desto vanligare. Högsta domstolen i Santiago har nyligen bekräftat Pinochets omstridda antiterrorlag.
Aktivister som tillhör Chiles ursprungsbefolkning mapuche döms till långa fängelsestraff när de protestockuperar mark som de kräver att få tillbaka. Marken tillhör numera ofta multinationella bolag.
– På 1800-talet skrev den chilenska staten under ett avtal som gav mapuchefolket rätten till vårt territorium i de södra delarna av det som i dag kallas Chile. Det chilenarna då skrev under med handen försöker de nu sudda ut med armbågarna, säger Juana Calfunao när hon kommer ut i Kastrups ankomsthall.
– Hon menar spanjorerna, inflikar en man som möter henne.
– Nej, jag menar den chilenska staten. Jag ger intervjun, inte du, säger hon.
Mapuchehövdingen, eller lonko, Juana Calfunao dömdes i slutet av 2006 till fängelse för oordning på allmän plats och motstånd mot ordningsmakten. Flera människorättsorganisationer protesterade.
Även maken Antonio Cadin, sönerna Jorge och Waikilaf, samt systern Luisa Calfunao och tre minderåriga barn greps.
– Den chilenska staten har sålt mapuchefolkets mark till storföretag. I avtalet som chilenarna skrev under lovade de att gripa alla pirater som närmade sig mapucheterritoriets kust. Nu är det fullt av pirater på vår mark. Och chilenarna gör allt för att skydda deras intressen. De splittrar mapuchefamiljer och använder tortyrmetoder och lagar som inte hör hemma i en demokrati.
Juana Calfunaos dotter Relmutray var åtta år när mamman och pappan greps. När föräldrarna sattes i fängelse gav de en människorättsaktivist tillåtelse att ta med dottern till Schweiz. Flickan var då traumatiserad och fick asyl.
– Hennes namn betyder regnbågen vid vattenfallet. Hon har sett poliser binda fast mina händer och ben, sett dem sparka och urinera på mig. Nu försöker jag samla min familj, jag vill ta med henne hem. Men hon vill inte. I Schweiz går hon i skolan, de betraktar och behandlar henne som en medmänniska. När hon tänker på Chile så tänker hon på diskriminering, på hur polisen sköt ihjäl hennes hund, hur de torterat hennes familj. Jag var gravid i fjärde månaden och förlorade barnet, säger Juana Calfunao och stiger på Öresundståget till Malmö.
När tåget åker ser hon ut över Sundet.
– Är det här en lång bro? frågar hon och sitter sedan tyst en stund.
– Vilket underverk! Jag har drömt om den. Jag visste att bron fanns någonstans i världen, men inte var.
Sedan säger hon några ord på mapuchespråket, mapudungun, och torkar tårar ur ögonen.
– Jag önskar att mitt folk en dag blir lika fritt som dessa vatten flödar.
I Malmö ska hon träffa Solidaritetskommittén med mapuchefolket i Chile, gulamtum. Här firade hon bland annat mapuchefolkets nyår (midsommarafton).
För två veckor sedan skickade chilenska kriminalvården en kallelse om att hon skulle infinna sig den 21 juni.
– Jag skrev att jag är jätteupptagen, att jag kollat min kalender och att den är helt full.
När Chiles före detta president Michelle Bachelet höll ett tal i Genève om könsdiskriminering avbröts hon av Juana Calfunao.
– Michelle Bachelet är inte trovärdig när hon talar mot diskriminering. Pinochets antiterrorlag har aldrig använts så mycket som under hennes tid som president.
Både Michelle Bachelet och Chiles nuvarande president Sebastián Piñera har tidigare kritiserat antiterrorlagen, men ingen av dem har gjort något åt den. Lagen innebär att misstänkta kan sitta häktade i flera år och dömas i militärdomstol.
Enligt chilenska människorättsorganisationer har omkring 500 mapucheaktivister dömts till långa fängelsestraff sedan Chile gick över till demokrati år 1990. Multinationella företag som exploaterar mapuchefolkets region i södra Chile anklagas för att ha pressat den chilenska regeringen på 1990-talet och hotat sluta investera i landet om inte mapucheaktivisterna förflyttades.
– Vi tror att mapuchefolket är en del av naturen. Till skillnad från chilenarna tror vi inte att människan kan äga naturen. Allt vi vill är att kunna leva fritt där vi levt i tusentals år och att naturen vi lever med inte ska förstöras och förorenas. Om chilenarna tror att fängelse kan stoppa oss så tror de fel, säger Juana Calfunao. Om fängelse är deras lag, då är uppror vår rättvisa.
Text: Federico Moreno
Sydsvenskan
http://www.sydsvenskan.se/varlden/article1503370/Allt-vi-vill-ar-att-kunna-leva-fritt.html