Statlig rasism i Chile

Skogsbolag skövlar mapuches skog och slår sönder traditionell kultur

Vid Maria Huenchuns åker har myndigheterna lagt en soptipp. Hon tillhör folkguppen mapuche, den största av Chiles ursprungsbefolkningar.
 

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Soptipparna på eller nära mapucheland är det mest rasistiska exemplet i konflikten mellan mapuches och den chilenska staten. Men den främsta fienden är skogsbolagen. Deras planteringar ringar in mapuchebyar, torkar ut marken och förstör den naturliga skogen.
Det säger Alfredo Seguel. Han är redaktör för internetsajten MapuExpress, som sprider information och nyheter om mapuches. Dessutom är han verksam i organisationen Konapewman, som organiserar unga, framför allt yrkesverksamma, mapuches i staden Temuco. Bara några dagar tidigare har polisen slagit till i Temuco och i byar runt om i regionen mot Coordinadora Arauco-Malleco, en organisation som kämpar mot skogsbolagen, och gripit 16 personer. De gripna kommer bland annat att åtalas för jordockupationer, kidnappningar, skadegörelse på privat egendom och anlagda bränder.

– Det var en gigantisk operation som skapade panik. Poliserna slog sönder familjers hus, berättar Alfredo Seguel.
Han anser att de gripna redan är dömda i allmänhetens ögon på grund av hur media har rapporterat om fallet.
Alfredo Seguel frågar sig också var "rättvisan" finns när det är staten som utövar våldet.
– Regeringen har fortfarande inte kunnat säga vem som är skyldig till mordet på Alex Lemun.
17-årige Alex Lemun sköts i huvudet när polisen gick till attack mot en jordockupation och avled fem dagar senare. Alfredo Seguel tvivlar på att polisen som sköt någonsin kommer att få något straff.
Vad konflikten handlar om är skogsbolagens plantage ringar in många "comunidades" – som de byar där mapuches bor i Chile kallas. Problemen som uppstår är flera. För det första gör det att byn inte kan växa.
– Om du har ett eller två hektar för din utveckling och det finns tio till tolv personer som bor där så har du två möjligheter. Den första är att stanna kvar och slåss för att återta land och möta hela statsapparaten och deras repressiva politik. Den andra är att sticka och bli billig arbetskraft i staden.

Dessutom försvinner den ursprungliga skogen och därmed den biologiska mångfalden. För machin, mapuchernas andlige och medicinske ledare i byarna, får det stora konsekvenser.
– Kulturellt behöver machin kraften som finns i skogen samt örterna och medicinalväxterna som fanns där, men de existerar inte längre.
Ytterligare en negativ konsekvens är den svåra torkan som är en följd av att den odlade skogen behöver mycket vatten för att växa. Samtidigt besprutas odlingarna med växtgifter som även når mapuches vatten och jord.

Alfredo Seguel anser att mapuches organisationer inte har mycket att sätta emot eftersom skogsbolagen har mycket makt i det chilenska samhällen. Han ägnar en lång stund åt att räkna upp namn som kopplar samman skogsbolagens ägare och styrelser med politiker och de största nationella tv-kanalerna. Till exempel är Anacleto Angelini, en av Sydamerikas rikaste män och en av de största skogsägarna i Chile, dessutom ägare till fiskeri-, gruv- och energiföretag och har kontakter på hög politisk nivå.
– I dag är majoriteten av konflikterna, majoriteten av gripanden, Alex Lemuns död och alla denna repression som mapuchefolket har genomlidit det senaste året, produkter av det skydd som den chilenska staten ger åt skogsbolagen.
Skogsindustrin har vuxit till att bli den näst största ekonomiska aktiviteten i Chile och anses vara viktig för landets utveckling och skapa många arbeten.

Alfredo Seguel håller inte med. Han säger att bolagen knappt betalar någon skatt och att antalet anställda inom bolagen minskat de senaste åren på grund av den tekniska utvecklingen.
– Dessutom är det så att där de största koncentrationerna av skogsföretag finns är de kommuner där man har de högsta indikatorerna på fattigdom.
Anledningen är att ett eukalyptusträd behöver växa i 15–20 år innan det är stort nog för att duga åt träindustrin.
– Förr hade de jordbruk där och folk hade arbetstillfällen men nu måste man vänta femton till tjugo år innan det finns möjligheter till arbete med att avverka planteringarna.