|
Sveriges Television är ett Public Serviceföretag, styrt av krav på opartiskhet och saklighet som bl a innebär att ”Kontroversiella ämnen eller händelser får inte behandlas ensidigt på det sättet att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program”. Kravet på saklighet innebär att ”Uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta”. Vidare sägs att ”Framställningen får inte vara vilseledande, t.ex. genom att väsentliga uppgifter utelämnas”. Citaten hämtade från Granskningsnämndens hemsida gällande regler för SVT.
Dokumentärfilmen "Historiens Fångar" av Poul-Erik Heilbuth visades den 10 februari 2008 i SVT, med repris söndagen efter. Filmen handlar om urfolk, enskilda personer och vissa samhällen i Australien, Nordamerika och Grönland, och samerna i Sverige.
Hela filmen är ytlig och saknar analys, såväl historiskt som socialt. Programmet ger föreställningen om att urfolken själva använder sig av teorin om ”den ädle vilden” som ett föredöme och något eftersträvansvärt. Detta epitet är en produkt av en 1700-tals filosof från Frankrike och en konsekvens av kolonialismen, en romantisk föreställning som för övrigt urfolken av naturliga skäl aldrig har godtagit som en eufemism för sig själva.
Framställningen är partisk med syfte att nedvärdera urfolkens strävan att stärka och behålla den egna kulturen och språket. Filmen genomsyras av en syn på urfolk som är djupt fördomsfull och rasistisk. En syn som baseras på olika kulturers värdeskillnader, jämförlig med och förvaltare av 1800-talets rasistiska ideologi som hävdade överlägsenhet på biologisk grund.
Dokumentärfilmaren gör gällande att urfolkskulturer är till skada och ett hinder för fullt deltagande i det dominerande samhället. Den absurda slutsatsen som kan dras utifrån detta synsätt borde väl vara att FN, som sedan länge arbetar för att stärka urfolken rättigheter, snarare medverkar till marginalisering och utanförskap för de 350-500 miljoner människor runt om på vår jord som tillhör något urfolk, därmed vidmakthållande nuvarande situation!
I stället för att visa hur det dominerande samhällets strukturer påverkar urfolkens samhällsorganisationer negativt, så fastslås att den egna kulturen och språket är roten till problemen. Där man uppnått självstyre så framställs detta som en bidragande orsak till missförhållanden och sociala problem. Genom att utesluta vissa fakta och lyfta fram andra, lyckas man med att framställa det som om problemen orsakas av urfolken själva.
Filmaren använder sig av tre s.k. experter för att föra fram åsikter. De är alla tre kända rasister, ”white supremacists”, förespråkare för den vita rasens överhöghet. För att exemplifiera deras utsagor visas några levnadsöden, några få exempel på människor i utsatta sociala situationer som bevis på att urfolken och deras kulturer, när de får styra sig själva, är predestinerade till sin egen undergång.
Att samerna visas upp som det goda exemplet på lyckad assimilering till det dominerande samhället är därtill en kränkning i sig. Samerna, minst lika mycket som andra urfolk, är drabbade av negativa följder från påverkan från och dominans av nationalstaten. Strävan till självbestämmande och arbetet med att återta den förlorade kulturen och språket går helt i linje med FN: s och folkrättens intentioner. Alltså tvärt emot vad som sägs i programmet.
Att kalla detta för dokumentär är vilseledande. Åsikterna som framförs kan inte sägas spegla verkligheten, vilket filmaren säger sig ha anspråk på att göra. Det liknar mera en partsinlaga och står som sådan i det sammanhanget oemotsagd.
Stockholm den 16 februari 2008
Skandinaviskt Forum för Urfolksfrågor
Jorge Calbucura och Lilian Mikaelsson
Språkrör