Centro de Documentación Mapuche Documentation Center

Fråga 2002/03:591 av Rossana Dinamarca (v) till utrikesminister Anna Lindh om frihandelsavtal med Chile och mapuchebefolkningen

den 27 februari, 2003
I vår ska den svenska riksdagen ratificera eller avslå ett frihandelsavtal mellan EU och Chile. Från Chiles ursprungsbefolkning, mapuches, finns en stor oro för vad frihandelsavtalet kan komma att leda till. Redan i dag diskrimineras mapuches i det chilenska samhället. Medellivslängden är tio år kortare än för andra invånare, mapuches har den högsta barndödligheten, arbetslösheten och analfabetismen. Rasism och intolerans hör tyvärr till vardagen. Även vad det gäller ursprungsbefolkningens rätt till jordområden, kränks deras rättigheter. Chile vägrar också konsekvent att ratificera ILO:s artikel 169 om ursprungsbefolkningars rättigheter. Rasdiskriminering och intoleransen är dagliga fenomen. Så sent som i juli 2002 avslog den chilenska senaten förslaget att erkänna den indianska befolkningen i grundlagen. Med ett eventuellt frihandelsavtal är mapucheinvånarna rädda för att den redan allvarliga situationen ska försämras. Man är särskilt rädd för att stora delar av områden som i dag befolkas av mapuches helt kommer att hamna under transnationella företags kontroll. Ett krav från mapuchebefolkningen är därför att frihandelsavtalet inte ska undertecknas förrän EU gör en fact-finding-resa till södra Chile för att komma till klarhet med hur befolkningen skulle kunna påverkas av ett frihandelsavtal.

Jag vill fråga utrikesminister Anna Lindh:

Är ministern beredd för att trygga ursprungsbefolkningens rättigheter i Chile att stödja mapuchebefolkningens krav på en fact-finding-resa till Chile?


Svar på fråga 2002/03:591 om frihandelsavtal med Chile och mapuchebefolkningen

Utrikesminister Anna Lindh

 

den 7 mars, 2003


Rossana Dinamarca har frågat mig om jag är beredd att stödja en besöksresa av en EU-delegation till Chile för att undersöka hur frihandelsavtalet mellan EU och Chile kan påverka förhållandena för mapuchebefolkningen i Chile.

Det frihandelsavtal som Rossana Dinamarca syftar på är det associeringsavtal mellan EU och Chile som förhandlades klart till toppmötet mellan EU och Latinamerika/Karibien i maj förra året. Avtalet innebär att EU och Chile kommer att föra en regelbunden politisk dialog, sträva efter att samordna sina ståndpunkter och ta gemensamma initiativ i internationella fora. Det omfattar även bland annat ekonomiskt samarbete, kultur och utbildning. De delar av avtalet som rör handel, samarbete och den institutionella ramen kommer att tillämpas från 2003. Resterande delar träder i kraft när avtalet ratificeras av de nationella parlamenten. Regeringen avser att lägga en proposition om ratificering till riksdagen under innevarande år.

Som Rossana Dinamarca påpekar lever mapucheindianerna i Chile ofta under mycket svåra förhållanden. Viktiga insatser för att komma till rätta med problemen har dock gjorts. Mapucheindianernas etniska och kulturella särart erkändes officiellt i en särskild lag 1993. När president Lagos kom till makten år 2000 gjorde han en rad åtaganden för att förbättra mapucheindianernas situation, såsom att överföra 150 000 hektar land till de etniska minoriteterna. EU har även bidragit till finansieringen av olika samarbetsprojekt för att förbättra mapucheindianernas levnadsvillkor, som fortsatt är svåra.

Associeringsavtalet EU-Chile har behandlats i EU-parlamentet och i samband med detta har även mapucheindianernas villkor berörts. EU-kommissionen, som är representerad i Chile och som kontinuerligt följer utvecklingen i landet, har deltagit i utformningen av avtalet, liksom EU:s medlemsstater. Mot den bakgrunden ser jag inget behov av att EU gör en särskild fact-finding-resa till Chile. Det är min övertygelse att det avtal som framförhandlats på sikt kommer att bidra till att skapa bättre levnadsvillkor för mapucheindianerna.