Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
Stockholms Fria Tidning 29 januari 2003
Staten gör soptipp av deras mark

Av Fredrik Lind



I Boyeco utanför Temuco i mitten av Chile ligger en soptipp. Precis som nästan hälften av soptipparna i Chiles nionde region är den anlagd på områden som tillhör mapuches, Chiles största ursprungsbefolkning.
 


Pedro Cariqueo är talesman för mapuchebyn i
Boyeco, Chile. Kommunen har lagt en soptipp
i byn, vilket gör bybornas jordbruksprodukter
svårsålda och minskar värdet på deras mark.
Här med barnen Barbara, 14 år, och Armin, 7 år.
 

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER 18/1 2003 kl 05.00
– Vi har inte någon vikt i politiken, säger Pedro Cariqueo, talesman för mapuchebyn i Boyeco. Det där var en del av mapuches land. Den där jorden tillhörde en farbror till mig, men inte nu längre.
Maria Huenchún tittar upp från arbetet med att rensa ogräs på åkern. Hon ser bister ut när hon ser ut över soptippen i byn Boyeco, där avskrädet från den chilenska staden Temuco samlas och som börjar där hennes marker slutar.
Soptippen bidrar med en ständig stank, flugor, förgiftat vatten och ännu värre – förvildade hundar som har attackerat och ätit upp hennes djur. Nu vågar hon inte låta barnen vara ute själva.

Närheten till soptippen gör dessutom att hon har svårt att sälja sina produkter, eftersom folk vet att grödorna kommer från tippen.
Maria Huenchúns familj fortsätter att arbeta bakom hennes rygg medan hon själv berättar, fåordigt, om kampen mot sopstationen. Hur hon deltagit i "många möten" utan att det medfört några förbättringar. Hur borgmästaren kom och lovade saker som aldrig blev verklighet.
– De har aldrig räknat med oss, konstaterar Maria Huenchún.
"De" är den chilenska staten och "oss" är mapuches, som kämpat mot de europeiska inkräktarna sedan Pedro de Valdivia grundade Santiago de Chile 1541.

På marken som Maria Huenchúns farbror sålde till kommunen gräver hundar och människor bland soporna. Det är inte en ovanlig syn i närheten av mapuchebyar. I Chiles åttonde, nionde och tionde region, som är traditionella mapuchemarker, är 70 procent av sopstationerna anlagda i eller i anslutning till områden där mapuches bor. I den nionde, där Boyeco ligger, ligger elva av 28 tippar i mapuchebyar.
Soptippen med sin stank, med hundarna och människorna som rotar bland smutsen, är en skarp kontrast mot det annars så natursköna Boyeco. Bördiga åkrar på böljande kullar bjuder på en behaglig grönska och i fjärran finns skogsbeklädda berg.
Pedro Cariqueo är talesman för mapuchebyn i Boyeco. Han nämner samma negativa konsekvenser av soptippen som Maria Huenchún. Men lägger till att tippen också gjort att markpriserna sjunkit.
Dessutom har några i byn börjat samla kartonger och annat från soptippen som de senare säljer vidare. De personerna vill att soptippen ska finnas kvar.
– Det är olyckligt för det delar bygemenskapen. Det är ett mycket allvarligt problem när folket är delat av ekonomiska skäl.
De som driver jordbruk och har boskap fortsätter kämpa på egen hand. De har deltagit i marscher och haft möten med kommunen men det har inte löst något av deras problem.

Kommunen i Temuco har lovat utvecklingsplaner för byn som sedan inte förverkligats. Pedro Cariqueo säger att livet i Chile är svårt. Barnen till en fattig far förblir fattiga och enda sättet att bryta utvecklingen vore att låta barnen utbilda sig.
– Jag har två barn. Jag har inte pengar för att de ska kunna utbilda sig. Jag skickar dem till skolan nu. Det är inte så dyrt, men gymnasiet...
Han anser att livet är hårt för de flesta chilenare men att det är ännu svårare för mapuches, som saknar "vikt i politiken". Varför skulle man annars lägga en soptipp just här, i deras by och inte på någon plats närmare Temuco?
– Det finns en stor orättvisa mot mapuchefolket, säger Pedro Cariqueo.