Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
  Portada | Nosotros | Enlaces | Buscar   translate
 

Secciones

Noticias
Antecedentes
Comunidades
Campa√Īas
Indoamérica
Cultura
Libros Ñuke Mapu
Documentos de Trabajo
Sobre
Opinión
Biblioteca


Archivos

Archivo 1997-2009

2011-05-19 | Documentos de Trabajo | Mapuche

Indianer kämpar för förlorad mark

Ursprungsfolk I skuggan av Chiles 200-√•rsjubileum v√§xer ¬¨motst√•ndet bland landets mapucheindianer. Med hungersstrejker och ockupationer k√§mpar de f√∂r att ta tillbaka sitt land. Staten svarar med antiterrorlagar som instiftades under Pinochet. Svenska Latinamerikagrupperna uppmanar nu statsminister Fredrik Reinfeldt att ta upp fr√•gan med Chiles president Sebastian Pi√Īera n√§r de tr√§ffas i Santiago i dag.




Ca√Īete, s√§kerhetssalen
På träbänkar bakom det tjocka plexiglaset sitter 17 tysta mapucheindianer. De lyssnar uppmärksamt på åklagare Andréz Cruz, när han som vittne beskriver attacken som de åtalas för. Med hjälp av anonyma vittnesmål och telefonavlyssningar försöker Cruz styrka vad som egentligen hände den 16 oktober 2008, då åklagaren Mario Elgueta hamnade i bakhåll i närheten av Puerto Choque, och var nära att dödas.
Den utpekade huvudmannen Héctor Llaitul riskerar över 100 år i fängelse för detta och flera andra brott om han döms. Ett sådant straff vore tre gånger så strängt som vid en vanlig rättegång. Det beror i sin tur på att förra regeringen under Michelle Bachelet återinförde antiterroristlagar som skapades av den förre diktatorn och presidenten Augusto Pinochet.
Enligt människorättsorganisationer är rättegången bara en av många som syftar till att eliminera radikala indianledare med hjälp av tvivelaktiga juridiska medel. I det här fallet rör det sig om medlemmar i organisationen CAM (Coordinadora Arauco-Malleco), som kämpar för att få tillbaka det som tidigare var Mapucheland.
¬ĖVittnet √§r partiskt. Han presenterar allt ur √•klagarmyndighetens perspektiv, fnyser Juan G√ļzman, domaren som inledde processen mot Pinochet och som nu sk√∂ter H√©ctor Llaituls f√∂rsvar.
G√ļzman √§r √∂vertygad om att attacken aldrig √§gt rum. I likhet med sina advokatkolleger menar han att det r√∂r sig om en politisk process; juridiska f√∂rf√∂ljelser av en ursprungsbefolkning som k√§mpar mot storf√∂retag och mark√§gare med n√§ra band till staten.
Fyra av de anklagade döms senare till mer än 20 års fängelse. Domen prövas nu av Högsta domstolen, som i juni kan komma att upphäva dess giltighet. Samtidigt har den misstänkte huvudmannen Héctor Lleitul och hans tre medanklagade inlett ytterligare en hungerstrejk, som nu varat i över två månader.
Antiterrorlagarna är en öm punkt för Chile. Visserligen förnekar ingen att det förekommer sabotage mot privat egendom. Men mycket lite tyder på att det skulle röra sig om terrorism.
Läckor från Wikileaks visar hur Bachelets regering kontaktade USA för att få hjälp att lösa mapucheproblemet. Inte minst misstänkta kopplingar till terroristgrupper som Farc i Colombia. Men dokumenten visar att amerikanerna är skeptiska till den chilenska regeringens misstankar.
De drar sig inte heller för att raljera över de chilenska mediernas bevakning av konflikten:
¬ĖEn observat√∂r som f√∂ljer chilensk press kan l√§tt f√• f√∂r sig att v√•ldsamma mapucheindianer med koppling till ETA (den baskiska terrororganisationen) och Farc d√∂dar civila varje vecka, lyder ett omd√∂me fr√•n en tj√§nsteman efter en resa s√∂derut.
Sedan konstateras att mapucheindianerna generellt sett inte är våldsamma. Att våld bara registrerats i åtta av drygt 2100 indiansamhällen, men att däremot tre unga indianaktivister dödats det senaste decenniet.
Samtidigt får sig de styrande i Chile en släng för att inte snabbare ha genomfört utlovade jordreformer.
Trots att konflikten mellan mapucheindianerna och den chilenska staten eskalerat de senaste åren har den fått måttlig täckning utomlands. När 34 fångar i höstas genomförde en 82 dagar lång hungerstrejk drunknade manifestationen i bruset från gruvraset i San José då gruvarbetare satt instängda under 69 dagar, och i festligheterna under Chiles tvåhundraårsjubileum.
Temocuicui, den röda zonen
¬ĖN√§r politikerna √§r i opposition erk√§nner de att staten har en historisk skuld. N√§r de kommer till makten gl√∂mmer de sina l√∂ften, s√§ger Juan Catrillanca, traditionell ledare, lonko, f√∂r mapucheindianerna i Temocuicui.
Han för traditionen vidare från sin far, också han en stridbar ledare. Från sin lilla stuga på en sluttning nära staden Ercilla leder Juan Catrillanca den växande organisationen Allianza Territorial Mapuche. Juan säger sig ha tappat räkningen över hur ofta han och hans hustru misshandlats och fått sitt hus genomsökt av polis.
Alliansen har flera symboliska krav. Målet är att förhandla direkt med regeringen, inte med representanter för utvecklingsstöd eller minoritetsfrågor. De vill ha självbestämmande, att området runt Ercilla demilitariseras, att det inte byggs några fler megaprojekt, samt att skadestånd betalas till dem som fängslats.
Och så kräver alliansen att all mark söder om Biobio-floden lämnas tillbaka till indianerna i enlighet med det avtal som skrevs mellan mapucheledare och chilenare 1825, men som bröts när södra Chile koloniserades i slutet av 1800-talet.
Enligt historikern Martín Correa hade mapucheindianerna fram till dess hyllats för sitt mod och sin motståndskraft. De var den enda minoriteten i Sydamerika som stått emot både inkaimperiet och spanjorerna.
Först när territoriet slutligen intogs av militär började indianerna beskrivas som lata fyllskallar, med dåliga jordar som var tvungna att tas i beslag för att ge bättre skördar. Framåt slutet av seklet talades allt oftare om mapucheproblemet. Om våldsmän som varken accepterade rättsstaten eller rätten till egendom.
Enligt Martín Correa har statens förhållningssätt inte förändrats sedan dess. Inte heller konfliktens karaktär.
√Ėver v√•ra huvuden patrullerar helikoptrar. Juan Catrillancas hus ligger mitt i ¬Ēden r√∂da zonen¬Ē, p√• mark som √•tertagits efter ockupationer n√§r tidigare √§gare l√•tit sig k√∂pas ut av staten.
√Ąnnu v√§grar familjen Urban och skogsf√∂retaget Mininco att s√§lja. Deras f√§lt √§r bel√§grade av milit√§rpolis som ska hindra indianerna att ta sig in. Omr√•det √§r √∂k√§nt f√∂r h√•rda konfrontationer. Gummikulor och t√•rgas mot stenkastande ungdomar och resoluta tanter.
Det sägs att eleverna i skolan brukar resa spontana vägspärrar när de ser poliskonvojer på väg att utföra sina återkommande husrannsakningar. Mest aktiva är de yngre. Som 22-årige Mijael Carbone Queipul, nationens yngste indianledare.
¬ĖVi tillh√∂r en ny generation som uppfostrats till att g√∂ra motst√•nd. Detsamma g√§ller v√•ra barn. Det √§r viktigt att skaffa stora familjer som kan st√• upp f√∂r oss i framtiden, s√§ger han.
Mijael Carbone Queipul säger att många av de unga som gått under jorden för att gömma sig är lika hemtama i storstäder som Santiago som på landsbygden.
¬ĖVi √§r beredda att sl√•ss. Till och med att offra v√•ra liv f√∂r att skydda v√•rt territorium.


Vi är beredda att offra våra liv
Mijael Carbone Queipul, 22, nationens yngste indianledare.
Mapuche (¬Ējordens folk¬Ē) √§r en ursprungsbefolkning som lever i centrala och s√∂dra Chile samt angr√§nsande delar av Argentina. Dess spr√•k heter mapudungun. Mapuches ekonomi √§r baserat p√• jordbruk och hantverk.
Mapuchefolket lyckades i över 300 år stå emot spanjorernas försök att kuva dem. Under vissa perioder bedrevs handel och utbyte mellan mapuches och spanjorer/chilenare.
Det var först 1881 som de besegrades militärt och tvingades bosätta sig i regionen Araucanía, söder om floden Bio-Bio, 55 mil söder om huvudstaden Santiago. Regionens huvudort heter Temuco.
Enligt folkr√§kningen 2002 uppgick de chilenska mapucheindianerna till cirka 600000 ¬Ė 4 procent av befolkningen. N√§ra h√§lften av Chiles mapuches bor numera i huvudstaden Santiago. Uppgifterna varierar emellertid kraftigt beroende p√• vilka fr√•gor som anv√§nds i unders√∂kningen. I den f√∂reg√•ende folkr√§kningen, d√§r man fick ange vad man ¬Ēidentifierade sig som¬Ē, uppgick antalet mapuche till √∂ver en miljon.
På mapucheindianernas traditionella marker finns rikliga naturtillgångar som skog, mineraler och vattendrag. Detta har lett till konflikter med skogs-, gruv- och kraftbolag.
I dag tr√§ffar statsminister Fredrik Reinfeldt Chiles president Sebastian Pi√Īera i Santiago i Chile. Sedan i m√•ndags befinner sig statsministern p√• resa i Latinamerika, tillsammans med en svensk n√§ringslivsdelegation och Filippa Reinfeldt.
Resan inleddes i den brasilianska huvudstaden Brasilia, där Reinfeldt bland annat träffade presidenten Dilma Rousseff. I går kväll avreste den svenska delegationen vidare till Chile där man bland annat besöker städbolaget Sami som en återvändande svensk-chilenare startat och som nu har 500 anställda.
Svenska Latinamerikagrupperna uppmanar statsministern att ta upp situationen f√∂r mapucheindianerna med president Pi√Īera.
3 mapucheindianer, minst, har dödats av polis sedan 2002. De ansvariga poliserna har friats eller fått milda straff. I fjol dömdes en polis till skyddstillsyn efter att ha skjutit en mapucheindian i ryggen med en kulsprutepistol.

Fuente: Svenska Dagbladet

 Campa√Īas

2019-12-18

Martes 17 de diciembre 2019

Conversaciones sobre Descolonización

Alias Teatern
Hälsingegatan 3, 113 23 Stockholm T-bana Odenplan

Lea más...

2019-12-30

Ngullumapu 2019 octubre 29

Temuko: Derriban la estatua del conquistador de Chile, Pedro de Valdivia

Que se vuelva costumbre subvertir este orden colonial en la ciudad menos ciudad de Chile.
Lea más...

2019-12-30

Ngullumapu 2019 octubre 29

Collipulli: derriban el busto del genocida Cornelio Saavedra

En la plaza Diego Barros Arana, Comuna de la región de La Araucanía.
Lea más...

2019-12-30

Ngullumapu 2019 octubre 29

Concepción destruyeron la estatua del invasor Pedro de Valdivia

Es puesta en los pies de la estatua del Toki mapuche Leftrar√ľ.
Lea más...

2020-01-30

Declaración Publica Coordinadora Mapuche Europa

Campa√Īa internacional - boicot a exportaciones chilenas

Es un llamado a la opini√≥n p√ļblica internacional. Llamamos a la solidaridad y apoyo pol√≠tico con la justa lucha de los pueblos de Chile. Solicitamos de las organizaciones solidarias apoyo en la difusi√≥n de esta campa√Īa a trav√©s de las redes sociales, medios de comunicaciones y repartici√≥n de informaci√≥n en los locales comerciales que vendan productos chilenos.
Lea más...

2020-01-30

Public Statement from Mapuche Europe Coordination

International Campaign - Boycott Chilean products!

We call for solidarity and political support for the struggle of the people of Chile. We call upon sympathetic organisations to support us in publicising this campaign via social networks, through the media and by campaigning at premises where Chilean products are being sold.
Lea más...

2020-02-02

Publicación sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios.

El periódico Pukara

El Periódico Pukara quiere ser un baluarte en el lucha de ideas, en el combate de principios, en la guerra conceptual, de análisis, de información e investigación que libran los pueblos indígenas contra el ocupante colonialista. El periódico Pukara es una publicación mensual sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios. Periodico Pukara
Lea más...

2020-05-08

Radio JGM, con la conducción de Felix Queupul

Kalfu Folil Tai√Ī Auki√Ī - Ecos desde las ra√≠ces Azules

Azul es el principio de la vida, el infinito y el agua. En el azul es donde firma la vida y donde est√°n nuestros ancestros, nos envuelve en Wallmapu y donde habita el Wanglen, y por eso el agua brilla con polvos de estrellas?. Esc√ļchanos, haz clic aqu√≠
Lea más...

La Realidad Mapuche en Youtube


Benetton y los mapuche


¿Qué es la Declaración sobre los Derechos de los Pueblos Indígenas?


Aprenda Mapunzugun, el idioma Mapuche, via Internet: comprenda el contexto sociocultural- linguístico e interétnico del Pueblo Mapuche.