Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
  Portada | Nosotros | Enlaces | Buscar   translate
 

Secciones

Noticias
Antecedentes
Comunidades
Campa√Īas
Indoamérica
Cultura
Libros √Ďuke Mapu
Documentos de Trabajo
Sobre
Opinión
Biblioteca


Archivos

Archivo 1997-2009

2011-05-19 | Documentos de Trabajo | Mapuche

Indianer kämpar för förlorad mark

Ursprungsfolk I skuggan av Chiles 200-√•rsjubileum v√§xer ¬¨motst√•ndet bland landets mapucheindianer. Med hungersstrejker och ockupationer k√§mpar de f√∂r att ta tillbaka sitt land. Staten svarar med antiterrorlagar som instiftades under Pinochet. Svenska Latinamerikagrupperna uppmanar nu statsminister Fredrik Reinfeldt att ta upp fr√•gan med Chiles president Sebastian Pi√Īera n√§r de tr√§ffas i Santiago i dag.


Ca√Īete, s√§kerhetssalen
På träbänkar bakom det tjocka plexiglaset sitter 17 tysta mapucheindianer. De lyssnar uppmärksamt på åklagare Andréz Cruz, när han som vittne beskriver attacken som de åtalas för. Med hjälp av anonyma vittnesmål och telefonavlyssningar försöker Cruz styrka vad som egentligen hände den 16 oktober 2008, då åklagaren Mario Elgueta hamnade i bakhåll i närheten av Puerto Choque, och var nära att dödas.
Den utpekade huvudmannen Héctor Llaitul riskerar över 100 år i fängelse för detta och flera andra brott om han döms. Ett sådant straff vore tre gånger så strängt som vid en vanlig rättegång. Det beror i sin tur på att förra regeringen under Michelle Bachelet återinförde antiterroristlagar som skapades av den förre diktatorn och presidenten Augusto Pinochet.
Enligt människorättsorganisationer är rättegången bara en av många som syftar till att eliminera radikala indianledare med hjälp av tvivelaktiga juridiska medel. I det här fallet rör det sig om medlemmar i organisationen CAM (Coordinadora Arauco-Malleco), som kämpar för att få tillbaka det som tidigare var Mapucheland.
¬ĖVittnet √§r partiskt. Han presenterar allt ur √•klagarmyndighetens perspektiv, fnyser Juan G√ļzman, domaren som inledde processen mot Pinochet och som nu sk√∂ter H√©ctor Llaituls f√∂rsvar.
G√ļzman √§r √∂vertygad om att attacken aldrig √§gt rum. I likhet med sina advokatkolleger menar han att det r√∂r sig om en politisk process; juridiska f√∂rf√∂ljelser av en ursprungsbefolkning som k√§mpar mot storf√∂retag och mark√§gare med n√§ra band till staten.
Fyra av de anklagade döms senare till mer än 20 års fängelse. Domen prövas nu av Högsta domstolen, som i juni kan komma att upphäva dess giltighet. Samtidigt har den misstänkte huvudmannen Héctor Lleitul och hans tre medanklagade inlett ytterligare en hungerstrejk, som nu varat i över två månader.
Antiterrorlagarna är en öm punkt för Chile. Visserligen förnekar ingen att det förekommer sabotage mot privat egendom. Men mycket lite tyder på att det skulle röra sig om terrorism.
Läckor från Wikileaks visar hur Bachelets regering kontaktade USA för att få hjälp att lösa mapucheproblemet. Inte minst misstänkta kopplingar till terroristgrupper som Farc i Colombia. Men dokumenten visar att amerikanerna är skeptiska till den chilenska regeringens misstankar.
De drar sig inte heller för att raljera över de chilenska mediernas bevakning av konflikten:
¬ĖEn observat√∂r som f√∂ljer chilensk press kan l√§tt f√• f√∂r sig att v√•ldsamma mapucheindianer med koppling till ETA (den baskiska terrororganisationen) och Farc d√∂dar civila varje vecka, lyder ett omd√∂me fr√•n en tj√§nsteman efter en resa s√∂derut.
Sedan konstateras att mapucheindianerna generellt sett inte är våldsamma. Att våld bara registrerats i åtta av drygt 2100 indiansamhällen, men att däremot tre unga indianaktivister dödats det senaste decenniet.
Samtidigt får sig de styrande i Chile en släng för att inte snabbare ha genomfört utlovade jordreformer.
Trots att konflikten mellan mapucheindianerna och den chilenska staten eskalerat de senaste åren har den fått måttlig täckning utomlands. När 34 fångar i höstas genomförde en 82 dagar lång hungerstrejk drunknade manifestationen i bruset från gruvraset i San José då gruvarbetare satt instängda under 69 dagar, och i festligheterna under Chiles tvåhundraårsjubileum.
Temocuicui, den röda zonen
¬ĖN√§r politikerna √§r i opposition erk√§nner de att staten har en historisk skuld. N√§r de kommer till makten gl√∂mmer de sina l√∂ften, s√§ger Juan Catrillanca, traditionell ledare, lonko, f√∂r mapucheindianerna i Temocuicui.
Han för traditionen vidare från sin far, också han en stridbar ledare. Från sin lilla stuga på en sluttning nära staden Ercilla leder Juan Catrillanca den växande organisationen Allianza Territorial Mapuche. Juan säger sig ha tappat räkningen över hur ofta han och hans hustru misshandlats och fått sitt hus genomsökt av polis.
Alliansen har flera symboliska krav. Målet är att förhandla direkt med regeringen, inte med representanter för utvecklingsstöd eller minoritetsfrågor. De vill ha självbestämmande, att området runt Ercilla demilitariseras, att det inte byggs några fler megaprojekt, samt att skadestånd betalas till dem som fängslats.
Och så kräver alliansen att all mark söder om Biobio-floden lämnas tillbaka till indianerna i enlighet med det avtal som skrevs mellan mapucheledare och chilenare 1825, men som bröts när södra Chile koloniserades i slutet av 1800-talet.
Enligt historikern Martín Correa hade mapucheindianerna fram till dess hyllats för sitt mod och sin motståndskraft. De var den enda minoriteten i Sydamerika som stått emot både inkaimperiet och spanjorerna.
Först när territoriet slutligen intogs av militär började indianerna beskrivas som lata fyllskallar, med dåliga jordar som var tvungna att tas i beslag för att ge bättre skördar. Framåt slutet av seklet talades allt oftare om mapucheproblemet. Om våldsmän som varken accepterade rättsstaten eller rätten till egendom.
Enligt Martín Correa har statens förhållningssätt inte förändrats sedan dess. Inte heller konfliktens karaktär.
√Ėver v√•ra huvuden patrullerar helikoptrar. Juan Catrillancas hus ligger mitt i ¬Ēden r√∂da zonen¬Ē, p√• mark som √•tertagits efter ockupationer n√§r tidigare √§gare l√•tit sig k√∂pas ut av staten.
√Ąnnu v√§grar familjen Urban och skogsf√∂retaget Mininco att s√§lja. Deras f√§lt √§r bel√§grade av milit√§rpolis som ska hindra indianerna att ta sig in. Omr√•det √§r √∂k√§nt f√∂r h√•rda konfrontationer. Gummikulor och t√•rgas mot stenkastande ungdomar och resoluta tanter.
Det sägs att eleverna i skolan brukar resa spontana vägspärrar när de ser poliskonvojer på väg att utföra sina återkommande husrannsakningar. Mest aktiva är de yngre. Som 22-årige Mijael Carbone Queipul, nationens yngste indianledare.
¬ĖVi tillh√∂r en ny generation som uppfostrats till att g√∂ra motst√•nd. Detsamma g√§ller v√•ra barn. Det √§r viktigt att skaffa stora familjer som kan st√• upp f√∂r oss i framtiden, s√§ger han.
Mijael Carbone Queipul säger att många av de unga som gått under jorden för att gömma sig är lika hemtama i storstäder som Santiago som på landsbygden.
¬ĖVi √§r beredda att sl√•ss. Till och med att offra v√•ra liv f√∂r att skydda v√•rt territorium.


Vi är beredda att offra våra liv
Mijael Carbone Queipul, 22, nationens yngste indianledare.
Mapuche (¬Ējordens folk¬Ē) √§r en ursprungsbefolkning som lever i centrala och s√∂dra Chile samt angr√§nsande delar av Argentina. Dess spr√•k heter mapudungun. Mapuches ekonomi √§r baserat p√• jordbruk och hantverk.
Mapuchefolket lyckades i över 300 år stå emot spanjorernas försök att kuva dem. Under vissa perioder bedrevs handel och utbyte mellan mapuches och spanjorer/chilenare.
Det var först 1881 som de besegrades militärt och tvingades bosätta sig i regionen Araucanía, söder om floden Bio-Bio, 55 mil söder om huvudstaden Santiago. Regionens huvudort heter Temuco.
Enligt folkr√§kningen 2002 uppgick de chilenska mapucheindianerna till cirka 600000 ¬Ė 4 procent av befolkningen. N√§ra h√§lften av Chiles mapuches bor numera i huvudstaden Santiago. Uppgifterna varierar emellertid kraftigt beroende p√• vilka fr√•gor som anv√§nds i unders√∂kningen. I den f√∂reg√•ende folkr√§kningen, d√§r man fick ange vad man ¬Ēidentifierade sig som¬Ē, uppgick antalet mapuche till √∂ver en miljon.
På mapucheindianernas traditionella marker finns rikliga naturtillgångar som skog, mineraler och vattendrag. Detta har lett till konflikter med skogs-, gruv- och kraftbolag.
I dag tr√§ffar statsminister Fredrik Reinfeldt Chiles president Sebastian Pi√Īera i Santiago i Chile. Sedan i m√•ndags befinner sig statsministern p√• resa i Latinamerika, tillsammans med en svensk n√§ringslivsdelegation och Filippa Reinfeldt.
Resan inleddes i den brasilianska huvudstaden Brasilia, där Reinfeldt bland annat träffade presidenten Dilma Rousseff. I går kväll avreste den svenska delegationen vidare till Chile där man bland annat besöker städbolaget Sami som en återvändande svensk-chilenare startat och som nu har 500 anställda.
Svenska Latinamerikagrupperna uppmanar statsministern att ta upp situationen f√∂r mapucheindianerna med president Pi√Īera.
3 mapucheindianer, minst, har dödats av polis sedan 2002. De ansvariga poliserna har friats eller fått milda straff. I fjol dömdes en polis till skyddstillsyn efter att ha skjutit en mapucheindian i ryggen med en kulsprutepistol.

Fuente: Svenska Dagbladet

 Campa√Īas

2019-08-30

Justicia Mapuche, Fewla

Llamado a los/as Weychafes, a los Lof en Resistencia

Se hace llamado a todos a los/as Weychafes, a los Lof en Resistencia, grupos de apoyo, organizaciones sociales, colectivos y movimientos anticapitalistas, medioambientales y gente consciente, a realizar todo tipo de acciones de resistencia, sabotaje, protesta, manifestación, cortes de ruta, tomas de espacios y/o lo que sea necesario, para hacer retroceder el avance del empresariado en nuestro territorio, del cual está a pasos de concretar finalmente su invasión en nuestro espacio ceremonial espiritual sagrado para todos los Mapuche.
Lea mŠs...

2019-09-24

Coordinadora Willi Lafken Weichan

Encuentro en Quemchi Chiloé

S√©ptimo encuentro en Quemchi (Chilo√©): Coordinadora de Comunidades reafirma procesos por la defensa y reconstituci√≥n de territorios en la Willi Lafken Mapu. Voces de participantes, de La Revuelta de Chilo√© y Radio Minga, donde intervienen: Lonko Clementina Lepio, Lonko Christian Chiguay, Alex Mansilla, Enia Esparza Paillalebe, Ignacio Chiguay, Gianina Carozzi, H√©ctor White Millao, Tamara Vidal Caicheo, Pamela Zu√Īiga Ne√ļn y un resumen al final de intervenciones durante el encuentro realizado por comunicaciones de la Coordinadora Willi Lafken Weichan. Audio y Nota. Escuchar audio
Lea mŠs...

2019-09-27

¬ŅOtro montaje judicial?

El caso de Alberto Curamil:

El Lonko enfrentar√° en mayo pr√≥ximo un juicio oral por participar en un asalto a la caja de compensaci√≥n "Los H√©roes" en la ciudad de Galvarino. Sin embargo, testigos desmienten que √©l y √Ālvaro Millal√©n, el otro detenido en el caso, hayan estado ese d√≠a en la localidad de la provincia de Caut√≠n, Regi√≥n de La Araucan√≠a.
Lea mŠs...

2020-01-05

Software desarrollado para apoyar la ense√Īanza del Mapudungun

Aqu√≠ plasmamos voces de ni√Īos, de adultos y ancianos, voces de aves, de √°rboles y de vertientes, para seguir aprendiendo con dignidad y horizontalidad, conscientes de su origen y proyect√°ndose a dialogar con el mundo, pues las lenguas tienen que ocupar los espacios de la comunicaci√≥n y del aprendizaje.
Descarga Mapudungun Mew
Lea mŠs...

2020-01-05

Basta de violencia

En Chile los gobiernos post dictadura militar, han aplicado la Ley antiterrorista N¬į 18.314, exclusivamente contra representantes y activistas mapuche. Esta normativa fue adoptada por la dictadura militar para atacar a sus enemigos internos, con el fin de vulnerar los derechos juridicos de los imputados. Esta norma ha sido objeto de cr√≠tica de parte de los √≥rganos de protecci√≥n de los Derechos Humanos y la Corte Interamericana de Derechos Humanos quien ha considerado su aplicaci√≥n con los Mapuche contrario a un Estado de Derecho.
Lea mŠs...

2020-01-06

Progreso occidental

Lea mŠs...

2020-01-14

¬ŅQu√© nos leg√≥ Occidente en su intento de globalizaci√≥n colonizadora?

La recargada colonialidad permanente en América Latina

La condici√≥n de colonialidad no s√≥lo configura en el colonizado la idealizaci√≥n ¬ďnatural¬Ē del color, sentir, hacer y pensar del colonizador, sino que instala dispositivos nefastos en las estructuras psicol√≥gicas m√°s profundas del primero que irremediablemente lo convierten en un ser creyente que diviniza al segundo. Por tanto, para √©l o la colonizada, las condiciones de subordinaci√≥n/despojo no s√≥lo son vistas como ¬ďrealidades normales¬Ē, sino que son asumidas con gratitud como una ¬ďbenevolencia¬Ē del colonizador. Quiz√°s por ello, no es com√ļn preguntarse sobre la benignidad del hist√≥rico legado colonial permanente que comenz√≥ hace 524 a√Īos, en Abya Yala.
Lea mŠs...

2020-01-30

Historia, colonialismo y resistencia desde el país Mapuche

Ta i√Ī fijke xipa rakizuameluw√ľn.

Acceso libre al libro Ta i√Ī fijke xipa rakizuameluw√ľn: Historia, colonialismo y resistencia desde el pa√≠s Mapuche. Temuco: Ediciones Comunidad de Historia Mapuche, 2012. Descarga
Lea mŠs...

2020-02-01

Centro de Documentaci√≥n Mapuche √Ďuke Mapu

Libros históricos para estudio, consulta sobre el pueblo Mapuche (descarga en formato PDF)

Libros históricos para estudio, consulta sobre el pueblo. Nota: Estos documentos pertenece al patrimonio cultural comun, por lo que puede ser utilizado y reproducidos libremente. Libros históricos para estudio, consulta sobre el pueblo Mapuche (descarga en formato PDF)
Lea mŠs...

2020-02-02

Publicación sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios.

El periódico Pukara

El Periódico Pukara quiere ser un baluarte en el lucha de ideas, en el combate de principios, en la guerra conceptual, de análisis, de información e investigación que libran los pueblos indígenas contra el ocupante colonialista. El periódico Pukara es una publicación mensual sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios. Periodico Pukara
Lea mŠs...

2020-02-02

La convocatoria se encuentra abierta todo el a√Īo.

Corpus revista de divulgación, análisis sobre la historia o etnografía de los pueblos originarios

Corpus es una revista de divulgación, análisis y crítica de fuentes inéditas o desconocidas sobre la historia o etnografía de los pueblos originarios y campesinos, y de discusión en torno a raza, etnicidad y otras formas de alteridad social y política en el continente americano.
La convocatoria se encuentra abierta todo el a√Īo para publicar, compartir y desclasificar los materiales o fuentes de informaci√≥n.
Lea mŠs...

2020-02-02

Manual completo en formato PDF para consulta o descarga :

Manual para defender los derechos de los pueblos indígenas

El objetivo de este manual es contribuir, con un instrumento práctico, a la labor que realizan personas, pueblos indígenas y organizaciones dedicadas a proteger y gestionar a favor de los derechos de los pueblos indígenas.
Lea mŠs...

2020-02-02

ONU Foro permanente de los pueblos indigenas

Lea mŠs...

2020-02-03

La expansión de la cultura occidental y la subordinación de la mujer

La conmovedora historia de la mujer objeto occidental

El uso del cuerpo de la mujer en publicidad es violencia simb√≥lica, muy evidente y perceptible. La subordinaci√≥n sexual de la mujer en la promoci√≥n de ventas es un elemento clave en las campa√Īas de marketing que la exponen como mercanc√≠a, y objeto sexual. A la mujer occidental en los spots comerciales se le presenta sin cualidades y habilidades intelectuales y se le reduce en un objeto de satisfacci√≥n de necesidad biol√≥gica del hombre occidental. Mire el video:
Lea mŠs...

2020-02-13

Programa Radial Mapuche

Wixage Anai espacio para la expresion Mapuce

Pe√Īi, lamgen es importante que usted pueda sumar su apoyo a esta labor de comunicaci√≥n que hace 21 a√Īos se realiza, asistiendo a los encuentros que convocamos u otras iniciativas. Correo electr√≥nico: wixageanai.radio@gmail.com Telefono: 92246211
escuchar aquí:
Lea mŠs...

2020-02-25

Consejo Latinoamericano de Ciencias Sociales, CLACSO

Colecci√≥n Antolog√≠as del Pensamiento Social Latinoamericano y Caribe√Īo

Lea mŠs...

2020-02-25

Organización de las Naciones Unidas para la Educación, la Ciencia y la Cultura (UNESCO)

El Correo de la UNESCO

Disponible en l√≠nea desde marzo de 2006, El Correo se adapta a las necesidades de sus lectores diseminados por el mundo entero: su publicaci√≥n electr√≥nica en formato PDF, en las seis lenguas oficiales de la Organizaci√≥n (√°rabe, chino, espa√Īol, franc√©s, ingl√©s y ruso), as√≠ como en esperanto y en portugu√©s, va acompa√Īada de una edici√≥n impresa con un n√ļmero de ejemplares reducido. Descarga los √ļltimos n√ļmeros -->
Lea mŠs...

2020-02-26

Russell Means

Por qué no soy ni capitalista, ni marxista

¬ďLa √ļnica forma posible de comenzar un discurso de este tipo es afirmar que detesto escribir. El proceso en s√≠ mismo representa el concepto europeo de pensamiento ¬ďleg√≠timo¬Ē. Lo que est√° escrito tiene una importancia que se le niega a lo hablado. Mi cultura, la cultura Lakota, cuenta con una tradici√≥n oral, por lo que normalmente rechazo imposici√≥n de una abstracci√≥n sobre la relaci√≥n oral de un pueblo.la escritura. Es uno de los caminos del mundo blanco para la destrucci√≥n de las culturas de los pueblos no europeos, la
Lea mŠs...

2020-10-13

El 12 de octubre, Latinoamérica se viste de indígena (con orgullo)

Son muchos los países sudamericanos que han cambiado el nombre y el motivo de la festividad del conocido como Día de la Raza para olvidar la colonización y conmemorar a los caídos indígenas.
Lea mŠs...

La Realidad Mapuche en Youtube


Benetton y los mapuche


¿Qué es la Declaración sobre los Derechos de los Pueblos Indígenas?


Aprenda Mapunzugun, el idioma Mapuche, via Internet: comprenda el contexto sociocultural- linguístico e interétnico del Pueblo Mapuche.