Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
  Portada | Nosotros | Enlaces | Buscar   translate
 

Secciones

Noticias
Antecedentes
Comunidades
Campa√Īas
Indoamérica
Cultura
Libros Ñuke Mapu
Documentos de Trabajo
Sobre
Opinión
Biblioteca


Archivos

Archivo 1997-2009

2011-05-14 | Documentos de Trabajo | Indoamericano

Kampanj

För en internationell konferens om kokabladet

Kampanjen uppmanar den svenska regeringen att inte blockera Bolivias begäran om att hålla en internationell konferens om kokaplantan.


Ursprungsfolksrörelser i Bolivia stödjer den bolivianska regeringens kampanj för att ändra den FN-konvention United Nations Single Convention on Narcotic Drugs (UNSCND) från 1961 som klassar kokaväxten som en illegal substans.

Sedan 1961 finns kokabladet med på FN:s lista över narkotikaklassade ämnen. 25 år efter ratificeringen av konventionen (1976) vill Bolivia ändra artikeln som kräver att anslutna länder ska förbjuda kokaväxten. Efter att Bolivias nya grundlag erkänner kokabladet som en naturresurs av stor social betydelse vill Bolivianer att UNSCND legalisera kokablad.

Plantan och kokabladet har använts i Anderna i tusentals år, både i ceremonier och som naturläkemedel, särskilt bland de andinska ursprungsfolken -quechua- och aymara- där det anses heligt och används i ritualer.

Bolivias president Evo Morales leder kampanjen för att legalisera bruket av kokablad och arbetar för att få FN att avskriva kokaplantan från listan över förbjudna droger. Enligt president Morales är kokablad inte kokain, det är människor som gör den till kokain. Kokabladen är en del av deras kultur och att det inte är farligt eller beroendeframkallande -kokablad innehåller omkring 0,5 procent kokain-. Han säger att en normalisering skulle innebära respekt för Bolivias traditioner.

Ur den bolivianska regeringens synvinkel kriminaliserar denna konvention de kulturer som använder kokablad och utgör därmed ett brott mot FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter. Att förbjuda kokablad är ett historiskt misstag.

Konventionen kan bara ändras genom konsensus, vilket innebär att det räcker att ett enda land är emot. För att en substans ska kunna tas bort från narkotikalistan krävs dock minst två år av utredningar och omröstningar. När FN får in protester mot ett förslag har FN två val: att neka förslaget på en gång, eller att hålla en internationell konferens där frågan diskuteras. Enlig den bolivianska regeringen är förbudet av kokaplantan baserad på felaktig information om växten och därför vill de hålla en internationell konferens. USA, England och Sveriges regeringar har ställt sig emot en sådan diskussion. USA och Storbritannien blockerar Bolivias försök att få FN att stryka kokablad från FN-konventionen om förbjudna droger. Sverige har ställt sig på USA:s sida i frågan.

Den svenske folkhälsoministern Maria Larsson (kd) anser att Bolivias förslag om att legalisera kokablad öppnar för en mer långtgående liberalisering av narkotika. Enligt ministern skulle ett sådant prejudikat ge negativa signaler som inte överensstämmer med de åtgärder som vidtas i kampen mot narkotikahandel och användningen av narkotika. Folkhälsoministern Larsson tycker att Sverige inte kan acceptera den föreslagna ändringen därför att det skulle föra en diskussion inte bara om kokabladen utan om väldigt mycket andra saker.

Bolivias främsta argument hänvisar till allas rätt till sin kultur och identitet; dvs. kokablad har en stor betydelse för ursprungsbefolkningarna i Anderna; samt att klassificera kokabladet som narkotika är ett attentat mot ILO:s konvention om ursprungsfolkens rättigheter(1991) och mot FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter (2007). Sverige anser därmed att FN-deklarationen om ursprungsfolks rättigheter är underordnad FN:s narkotikakonvention. Sverige kan således inte acceptera den föreslagna ändringen. Sverige säger nej till kokablad.

Skandinaviskt Forum för ursprungsfolkens rättigheter stödjer Bolivias kampanj som syftar till att ta bort kokaväxten och kokabladet från FN-narkotikakonvention UNSCND:s lista över förbjudna droger.

Kampanjen uppmanar den svenska regeringen att inte blockera Bolivias begäran om att hålla en internationell konferens om kokaplantan.

¬ē Vi inst√§mmer med Bolivias regerings uttalande om att kokainhandeln b√∂r bek√§mpas och kokaodlingarna m√•ste regleras, men det betyder inte att anv√§ndandet av kokabladet i sin rena form ska f√∂rsvinna.

¬ē Den bolivianska staten har starka restriktioner f√∂r hur mycket koka man f√•r odla per hush√•ll f√∂r att garantera att kokabladet endast anv√§nds till traditionellt bruk och inte till att producera kokain. Enligt unders√∂kningar anv√§nder 14 procent av Bolivias befolkning plantan p√• traditionellt s√§tt. Och att det finns 12 000 hektar lagliga kokaplantager.

¬ē Vi uppmanar USA, England och Sveriges regeringar att l√§mna bakom sig koloniala attityder och ist√§llet visa respekt f√∂r och respekterar Bolivias traditioner och den st√§llning som kokabladet har i den nya konstitutionen.

¬ē Vi, uppmanar Sveriges Regering att f√∂lja den Bolivianska Regeringens exempel att implementera ILO:s konvention 169 f√∂r urfolk samt FN:s Deklaration f√∂r Ursprungsfolkens R√§ttigheter i grundlagen.

Jorge Calbucura
Lilian Mikaelsson
Talpersoner för Skandinaviskt Forum för ursprungsfolkens rättigheter

Om du vill signera petitionen: klicka här

Fuente: Skandinaviskt Forum fŲr Urfolkens Ršttigheter

 Campa√Īas

2019-10-29

Nada que celebrar

Octubre no es octubre

Aqu√≠ no pudieron el rey, sus gobernadores, caballeros y soldados. Y en 1641 pita winka, Espa√Īa tuvo que admitir la independencia y la soberan√≠a mapuches del B√≠o B√≠o hacia el sur. En Ngulumapu y en Puelmapu. De mar a mar.Y saludamos a Ant√ľ como cada d√≠a, volvimos a nuestras tierras para que nos alimente, retornaron los wampo y a caballo, se extendi√≥ la libertad mapuche. Y bebimos nuestros pulku y besamos a nuestros pichikeche. Y crecimos y vivimos.
Lea más...

2019-10-31

Chawrakawin (Osorno): 30 de Octubre

Festival por la Defensa del Agua: M√ļsica, Arte y Fiesta Bailable

Con el objetivo de apoyar la protecci√≥n del R√≠o Pilmaiken (en el cual se pretenden instalar dos centrales hidroel√©ctricas, deforestando √°reas de bosque nativo e interviniendo el curso de las aguas), el d√≠a 30 de Octubre desde las 20:00 horas, en el Club Artesanos Osorno (ubicado en Mackenna 634), se realizar√° Festival por la Defensa del Agua, jornada que contar√° con M√ļsica, Arte y Fiesta Bailable.
Lea más...

2020-02-02

Publicación sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios.

El periódico Pukara

El Periódico Pukara quiere ser un baluarte en el lucha de ideas, en el combate de principios, en la guerra conceptual, de análisis, de información e investigación que libran los pueblos indígenas contra el ocupante colonialista. El periódico Pukara es una publicación mensual sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios. Periodico Pukara
Lea más...

2020-02-02

ONU Foro permanente de los pueblos indigenas

Lea más...

2020-02-13

Programa Radial Mapuche

Wixage Anai espacio para la expresion Mapuce

Pe√Īi, lamgen es importante que usted pueda sumar su apoyo a esta labor de comunicaci√≥n que hace 21 a√Īos se realiza, asistiendo a los encuentros que convocamos u otras iniciativas. Correo electr√≥nico: wixageanai.radio@gmail.com Telefono: 92246211
escuchar aquí:
Lea más...

2020-02-26

Russell Means

Por qué no soy ni capitalista, ni marxista

¬ďLa √ļnica forma posible de comenzar un discurso de este tipo es afirmar que detesto escribir. El proceso en s√≠ mismo representa el concepto europeo de pensamiento ¬ďleg√≠timo¬Ē. Lo que est√° escrito tiene una importancia que se le niega a lo hablado. Mi cultura, la cultura Lakota, cuenta con una tradici√≥n oral, por lo que normalmente rechazo imposici√≥n de una abstracci√≥n sobre la relaci√≥n oral de un pueblo.la escritura. Es uno de los caminos del mundo blanco para la destrucci√≥n de las culturas de los pueblos no europeos, la
Lea más...

2020-10-13

El 12 de octubre, Latinoamérica se viste de indígena (con orgullo)

Son muchos los países sudamericanos que han cambiado el nombre y el motivo de la festividad del conocido como Día de la Raza para olvidar la colonización y conmemorar a los caídos indígenas.
Lea más...

La Realidad Mapuche en Youtube


Benetton y los mapuche


¿Qué es la Declaración sobre los Derechos de los Pueblos Indígenas?


Aprenda Mapunzugun, el idioma Mapuche, via Internet: comprenda el contexto sociocultural- linguístico e interétnico del Pueblo Mapuche.