Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
  Portada | Nosotros | Enlaces Visita nuestro canal youtube   translate
 

Secciones

Noticias
Antecedentes
Comunidades
Campañas
Indoamérica
Cultura
Libros Ñuke Mapu
Documentos de Trabajo
Sobre Ñuke Mapu
Opinión


Buscar...



Archivos

Archivo 1997-2009

1998-11-15 | Cultura | Mapuche

Sara Imilmaqui Aguas

Sara Imilmaqui Aguas är känd inom mapuchenationen för sin ihärdiga kamp för mapuchernes sak.


Hon utmärkte sig tidigt för sitt arbete i byarna och för sin uppfattning att det var mapuches själva som bäst kunde organisera sin kamp, och att det var kvinnorna som skulle gå i täten.

Sara Imilmaqui kommer från San Juan de la Costa området, nära staden Osorno, traditionellt ett mapuche (Huilliche) territorium. Hennes hemby är Imilmaqui Jaramillo, före detta en del av byn Lloncón. Den tvångsvisa försäljningen av jord och trycket från kolonisatörerna i området har gjort att många byar (samfälligheter) upplösts och förvandlats till privatlotter.

I sin ungdom flyttade Sara in till staden (Osorno) för att avsluta sin grundskola och arbeta som piga i familj. Det dröjde inte länge förrän hon, tillsammans med kamrater i samma situation, beslöt att bilda en "hembiträdenas fackförening" för att kämpa för bättre arbets och lönevillkor.

1985 flyttade hon till huvudstaden Santiago, där hon, för att försörja sin hemmavarande familj, likaså tar arbete som hembiträde. Snart efter sin ankomst i staden fick hon kontakt med mapuchekolonin och blir medlem av föreningen Müllelche, som leddes av Lorenzo Meliñir och som var en samlingspunkt för nyinflyttade mapuches. Via denna förening började hon att delta i det arbete som uträttas i Rådet för Ursprungs befolkningar (CNPI). Inom denna organisation samlas de olika etniska grupperna på chilenskt territorium. CNPI deltog aktivt i diskussionerna i den Särskilda Kommissionen kring skrivningarna för den Nya Infödingslagen (Lag för ursprungsbefolkningar). Det bör nämnas, att vid slutredigeringen av sagda lag frångick den chilenska staten det ursprungliga förslaget och skrev en version som inte tar hänsyn till opinionen inom de olika etniska gemenskaperna.

1992 var Sara Imilmaqui med vid grundandet av Centret för infödd konst och kultur i Santiago de Chile och blir invald i det Ständiga rådet. Här samlas alltså Mapuches, Aymaras, Atacameños och Rapa Nui (Påsköinnevånare) för att försvara sin ursprungliga kultur liksom sprida kunskap om folkens historia och konstnärliga produktion. I Centret för infödd konst och kultur blir hon känd för sitt arbete att presentera mapuchekvinnan och hennes kamp för en egen identitet. I denna verksamhet får hon sällskap av andra systrar som Ana María Cheuquepán, sekreterare till yrket samt språklärarinnan och smyckehantverkaren Clara Antinao. Tillsammans söker de kontakt med kvinnor i andra organisationer såsom Emmaus och daghemsslärarinnorna och även med enskilda yrkeskvinnor som agronomen Marian Müller och författarinnan Malú Sierra.

Samtidigt börjar hon studier och praktik på den agroekologiska skolan (El Canelo) i San Bernardo. Detta gör hon för att systematisera de kunskaper som hon skaffat sig i sin egen bygemenskap. I Santiago har hon verkat som rådgivare för arbetarkvarterens kinnoorganisationer och mapuchekvinnor i tekniken för organisk odling på kolonilott.

Sommaren 1991 arbetade hon med ett lokalt turistprojekt i samfälligheten Maicolpi vid Osornoprovinsens stillahavskust. Hon utbildar ungdomarna i hygien, service och hantering av livsmedel.

Som representant för Centret för Infödd Konst och Kultur engagerar hon sig i kampen för att försvara övre BioBio, (mapuches heliga flod) tillsammans med den av dambyggnadsprojektet deporteringshotade mapuchebefolkningen (pehuenches) i samverkan med familjen Meleñir från Quinquén, lonko Antolín Curriao, broder Ricardo Gallina från Quepuca Ralco, systrar Berta och Nicolasa Quintremán genomför hon ett flertal aktioner för att försvara Peuhuenchebefolkningens rättigheter av urminnes hävd. Därefter deltar hon i Mapuche/Pehuenche centret och har under de senaste tre åren åkt runt i mapuchesamhällena och organiserat försvaret av vår flod BioBio och vårt territorium.

1993 valdes Sara att representera mapuchekvinnan i Uppdraget "Örnen och Kondoren", (The Mission of the Eagle and the Condor). Denna organisation har kommit till stånd genom ett initiativ av äldre kvinnor från Canadas indianbefolkning. Syftet är att ena alla Amerikas kvinnor från ursprungsbefolkningar i ett försvar av förfädernas kultur. 1994 reste hon som delegat till Bolivia för att upprätta kontakter med bröder och systrar från Aymarafolket.

Vid flera tillfällen har Sara blivit inbjuden av Hövdingerådet i Futahuillimapu att delta i förhandlingarna beträffande gemenskaperna MapucheHuilliches. Detta har resulterat i flera samarbetsprojekt med olika bygemenskaper i San Juan de la Costa och i organiseringen av en mångfald aktiviteter till försvar av deras rättigheter.

År 1997 blev hon inbjuden till Ursprungsbefolkningarnas Möte på Hawaii, som organiseras av Pacific Cultural Conservancy, en sammanslutning som skapats av infödda hawaiianer, som tagit initiativ att skapa kontakter mellan olika ursprungsbefolkningar för att utarbeta en strategi för försvaret av kunskaperna om förfädernas traditioner inom våra folk. Vid detta tillfälle valdes hon in i Rådgivande gruppen för Stillahavsområdet, (Consejo Consultativo del Pacífico), där hon representerar Mapuches.

Aktiviteter i 1998

Sverige: Mapuche kulturellt Delegation. Besök i flera byar o institutioner med konferance om Bío-Bío problematiken (Malmö, Halmstad, Linköping, Stockholm).

Lund Universitet, Sverige: Konferance om Ursprungsfolkens Mänskliga rättigheter i Latinamerika 16-17 oktober.

Danmark: Mapuche kulturellt Delegation. Besök i Aalborg, Köpenhamn, Århus.

Göteborg Universitet, Sverige: Konferance om den Indianska identiteten i Latinamerika: Kontinuitet eller förändring?

Stockholm, Sverige (04- 11 dec.): The Right Livelihood Award (Det Alternativa Nobel Priset).

Spanien: Mötte med Mänskliga Rättigheter Organisationer.

Holland: Mötte med Holländskt Center for Indianska befolkning.

Tyskland: Mötte med Mänskliga Rättigheter Organisationer

Norge: Mötte med NORAD, organiserade av FIVAS

Aktiviteter i 2000.

Tyskland: Petra Kelly Miljö Pris

Belgien: möte i Europeisk Parlament i Bryssels.

Spanien, Barcelona: Vida Sana Pris (Sund Liv Pris).

Aktiviteter år 2001.

Canada, Ottawa: Toppmöte for Indianska befolkningen av Amerika.

Org: Assembly of First Nations (AFN)

Sedan 1994 arbetar Sara Imilmaqui inom Lulul Mawhida (Centret för Mapuchekommunikation); hon har organiserat aktiviteter i pehuenche gemenskaper tillsammans med Försvarsgruppen för Alto BioBio. (Grupo de Defensa del Alto Bio Bio, GABB).”

Översättare: Ingvar Enghart

Por Calbucura, J.

 Campañas

2015-02-01

30, 31 de enero y 1 de febrero 2015

Isla de Quinchao - Achao , 4to Congreso Williche en Chiloé autoconvocado

4to Congreso Williche en Chiloé autoconvocado
30, 31 de enero y 1 de febrero 2015

Invitación 4to Congreso Williche en Chiloé autoconvocado, esta se realizara los días 30, 31 de Enero y 1 de Febrero 2015 en la Isla de Quinchao sede Achao Futa Wapi Chilwe.
Lugar del Congreso: Internado Villa Quinchao de Achao.
Alimentación: Internado de Villa Quinchao de Achao
Alojamiento: Internado de villa Quinchao de Achao.

Los que soliciten más información pueden comunicarse al correo electrónico;Agroachao.2012@gmail.com o consejocomunidadesindigenas@gmail.com o al teléfono de Segundo Millaquen de Achao 63372115.

Gentileza: Jaime Velásquez C.
Werken Consejo
Comunidades Williche de Chiloé
Isla de Quinchao - Achao
Lea más...

2015-02-02

Semana 2 al 6 de febrero 2015 desde las 10:00 hrs. a las 13:00 Hrs.

Taller de Alfarería (modelado manual y cochura) Museo Mapuche de Cañete - Ruka kimvn taiñ Volil

Taller de Alfarería (modelado manual y cochura)
Semana 2 al 6 de febrero 2015 desde las 10:00 hrs. a las 13:00 Hrs.
Dictado por la ceramista Quena Madariaga
valor $10.000.- aporte para el profesor (por todo el taller)
Inscripciones en educacionmuseomapuche@gmail.com
Cupos limitados
Museo Mapuche de Cañete - Ruka kimvn taiñ Volil
Camino a Contulmo s/n Cañete.
Informaciones: www.museomapuchecanete.cl
Lea más...

2015-02-03

La Corporación Cultural de Puerto Montt y Ayahue, espacios de acción cultural

Ínvitación a inscribirse en Taller de Cine para adolescentes

Taller de Cine para adolescentes, inicio de clases 3 de febrero en Pto. Montt, Casa del Arte Diego Rivera, los martes y jueves de 9 a 13 hs.

La Corporación Cultural de Puerto Montt y Ayahue, espacios de acción cultural, abren la inscripción al Taller de cine ¡¡¡Ven a hacer tu película!!!
Para jóvenes entre 13 y 16 años
Cupos limitados
Coste total $ 25.000
Lea más...

2015-02-06

Ya se acerca una nueva jornada para nuestros pichikeche

Escuela Autónoma Mapuche Lonko Pascual Pichun

Ya se acerca una nueva jornada de nuestra Escuela Autónoma Mapuche Lonko Pascual Pichun para nuestros pichikeche y seguir el legado de nuestro Lonko.
Lea más...

2015-02-20

20 de febrero del 2015 en la ciudad de Temuko a las 10 am desde la PLAZA DEL HOSPITAL.

Convocan en Temuco a Movilización por el idioma Mapuche "Mapuzugun"

20 de febrero del 2015 en la ciudad de Temuko a las 10 am desde la PLAZA DEL HOSPITAL.

El Movimiento por la Oficialización del Mapuzugun convocó a la primera marcha por la oficialización de la lengua el año 2012 en el marco del Día Internacional de la Lengua Materna, y desde entonces nos hemos venido manifestando en estas fechas para demandar que el Mapuzugun sea una lengua co-oficial (mismo estatus que el castellano, recursos para la vitalidad de la lengua, inserción en los espacios públicos, servicios públicos, medios de comunicación y otros de la vida cotidiana). Todo esto con el fin de ir transformando social, política y culturalmente este territorio y que refleje y acepte su diversidad, pero en igualdad de derechos y libertades.
Lea más...

2015-03-01

domingo 1 Marzo desde 11.00 hrs. parque Quinta Normal (a un costado de la cancha).

12ª recolección de útiles escolares para niñas y niños mapuche de Comunidades en Resistencia.

12ª recolección de útiles escolares para niñas y niños mapuche. 1 Marzo/ desde 11.00 hrs./ Quinta Normal
Marri Marri pu lamgen, pu peñi, kom pu wenüy:
Invitamos a todas y todos a solidarizar con la 12ª Campaña de Recolección de Útiles Escolares para niños y niñas Mapuche de Comunidades en Resistencia.
Tras 12 años, esta campaña se ha convertido en una instancia y aporte concreto a las comunidades Mapuche en su proceso de lucha y resistencia, apoyando materialmente a sus familias. Más aún cuando a causa del hostigamiento policial se ven impedidos de transitar libremente por sus territorios y desarrollar sus actividades que les permiten superar sus necesidades económicas.
Lea más...

2015-03-06

Eugen Berthold Bertolt Friedrich Brecht (1898 – 1956)

Lea más...

2015-03-25

Guía de litigio constitucional

El Instituto de Defensa Legal (IDL) puso a disposición del gran público la publicación: “Guía del litigio constitucional en defensa de los derechos de los pueblos indígenas para activistas de derechos humanos”. Se puede descargar libremente
Lea más...

2015-04-16

Revista de Historia Social y de las Mentalidades de la USACH

Historias Mapuche: Perspectivas para (Re)Pensar la Autodeterminación


 «Lea más (PDF archivo)

2015-04-22

¿Quién sino vos? - ¿Cuándo sino ahora?

Llamamiento a la 1º marcha de mujeres originarias por el buen vivir

El 21 de abril de 2015 las mujeres originarias cambiaremos la historia llegaremos a Buenos Aires y tomaremos la palabra en el recinto del congreso de la nación para presentar al pueblo Argentino a través de sus representantes parlamentarios nuestra propuesta para el buen vivir.
Lea más...

2015-09-30

Publicación sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios.

El periódico Pukara

El Periódico Pukara quiere ser un baluarte en el lucha de ideas, en el combate de principios, en la guerra conceptual, de análisis, de información e investigación que libran los pueblos indígenas contra el ocupante colonialista. El periódico Pukara es una publicación mensual sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios. Periodico Pukara
Lea más...

2016-03-06

Progreso occidental

Lea más...

2016-09-20

II International Congress Indigenous Peoples of Latin America. XIX-XXI centuries. Progress, Prospects and Challenges

II Congreso Internacional Los Pueblos Indígenas de América Latina. Siglos XIX-XXI. Avances

II Congreso Internacional Los Pueblos Indígenas de América Latina. Siglos XIX-XXI. Avances, perspectivas y retos
Acerca del CIPIAL
Argentina, Santa Rosa (La Pampa) – 20 a 24 de septiembre de 2016

II International Congress Indigenous Peoples of Latin America. XIX-XXI centuries. Progress, Prospects and Challenges
About CIPIAL
Argentina, Santa Rosa (La Pampa) – 20 a 24 de septiembre de 2016

II Congresso Internacional de Povos Indígenas da América Latina. Séculos XIX-XXI. Progresso, Perspectivas e Desafios
Sobre CIPIAL
Argentina, Santa Rosa (La Pampa) – 20 a 24 de septiembre de 2016
Lea más...

Quieren Destruir los bosques y rios de El Bolson y la Patagonia Andina


La Realidad Mapuche en Youtube


Benetton y los mapuche


¿Qué es la Declaración sobre los Derechos de los Pueblos Indígenas?


Aprenda Mapunzugun, el idioma Mapuche, via Internet: comprenda el contexto sociocultural- linguístico e interétnico del Pueblo Mapuche.