Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
  Portada | Nosotros | Enlaces
 

Secciones

Noticias
Antecedentes
Comunidades
Campañas
Indoamérica
Cultura
Libros Ñuke Mapu
Documentos de Trabajo
Sobre Ñuke Mapu
Opinión


Buscar...



Archivos

Archivo 1997-2009

1998-11-15 | Cultura | Mapuche

Sara Imilmaqui Aguas

Sara Imilmaqui Aguas är känd inom mapuchenationen för sin ihärdiga kamp för mapuchernes sak.


Hon utmärkte sig tidigt för sitt arbete i byarna och för sin uppfattning att det var mapuches själva som bäst kunde organisera sin kamp, och att det var kvinnorna som skulle gå i täten.

Sara Imilmaqui kommer från San Juan de la Costa området, nära staden Osorno, traditionellt ett mapuche (Huilliche) territorium. Hennes hemby är Imilmaqui Jaramillo, före detta en del av byn Lloncón. Den tvångsvisa försäljningen av jord och trycket från kolonisatörerna i området har gjort att många byar (samfälligheter) upplösts och förvandlats till privatlotter.

I sin ungdom flyttade Sara in till staden (Osorno) för att avsluta sin grundskola och arbeta som piga i familj. Det dröjde inte länge förrän hon, tillsammans med kamrater i samma situation, beslöt att bilda en "hembiträdenas fackförening" för att kämpa för bättre arbets och lönevillkor.

1985 flyttade hon till huvudstaden Santiago, där hon, för att försörja sin hemmavarande familj, likaså tar arbete som hembiträde. Snart efter sin ankomst i staden fick hon kontakt med mapuchekolonin och blir medlem av föreningen Müllelche, som leddes av Lorenzo Meliñir och som var en samlingspunkt för nyinflyttade mapuches. Via denna förening började hon att delta i det arbete som uträttas i Rådet för Ursprungs befolkningar (CNPI). Inom denna organisation samlas de olika etniska grupperna på chilenskt territorium. CNPI deltog aktivt i diskussionerna i den Särskilda Kommissionen kring skrivningarna för den Nya Infödingslagen (Lag för ursprungsbefolkningar). Det bör nämnas, att vid slutredigeringen av sagda lag frångick den chilenska staten det ursprungliga förslaget och skrev en version som inte tar hänsyn till opinionen inom de olika etniska gemenskaperna.

1992 var Sara Imilmaqui med vid grundandet av Centret för infödd konst och kultur i Santiago de Chile och blir invald i det Ständiga rådet. Här samlas alltså Mapuches, Aymaras, Atacameños och Rapa Nui (Påsköinnevånare) för att försvara sin ursprungliga kultur liksom sprida kunskap om folkens historia och konstnärliga produktion. I Centret för infödd konst och kultur blir hon känd för sitt arbete att presentera mapuchekvinnan och hennes kamp för en egen identitet. I denna verksamhet får hon sällskap av andra systrar som Ana María Cheuquepán, sekreterare till yrket samt språklärarinnan och smyckehantverkaren Clara Antinao. Tillsammans söker de kontakt med kvinnor i andra organisationer såsom Emmaus och daghemsslärarinnorna och även med enskilda yrkeskvinnor som agronomen Marian Müller och författarinnan Malú Sierra.

Samtidigt börjar hon studier och praktik på den agroekologiska skolan (El Canelo) i San Bernardo. Detta gör hon för att systematisera de kunskaper som hon skaffat sig i sin egen bygemenskap. I Santiago har hon verkat som rådgivare för arbetarkvarterens kinnoorganisationer och mapuchekvinnor i tekniken för organisk odling på kolonilott.

Sommaren 1991 arbetade hon med ett lokalt turistprojekt i samfälligheten Maicolpi vid Osornoprovinsens stillahavskust. Hon utbildar ungdomarna i hygien, service och hantering av livsmedel.

Som representant för Centret för Infödd Konst och Kultur engagerar hon sig i kampen för att försvara övre BioBio, (mapuches heliga flod) tillsammans med den av dambyggnadsprojektet deporteringshotade mapuchebefolkningen (pehuenches) i samverkan med familjen Meleñir från Quinquén, lonko Antolín Curriao, broder Ricardo Gallina från Quepuca Ralco, systrar Berta och Nicolasa Quintremán genomför hon ett flertal aktioner för att försvara Peuhuenchebefolkningens rättigheter av urminnes hävd. Därefter deltar hon i Mapuche/Pehuenche centret och har under de senaste tre åren åkt runt i mapuchesamhällena och organiserat försvaret av vår flod BioBio och vårt territorium.

1993 valdes Sara att representera mapuchekvinnan i Uppdraget "Örnen och Kondoren", (The Mission of the Eagle and the Condor). Denna organisation har kommit till stånd genom ett initiativ av äldre kvinnor från Canadas indianbefolkning. Syftet är att ena alla Amerikas kvinnor från ursprungsbefolkningar i ett försvar av förfädernas kultur. 1994 reste hon som delegat till Bolivia för att upprätta kontakter med bröder och systrar från Aymarafolket.

Vid flera tillfällen har Sara blivit inbjuden av Hövdingerådet i Futahuillimapu att delta i förhandlingarna beträffande gemenskaperna MapucheHuilliches. Detta har resulterat i flera samarbetsprojekt med olika bygemenskaper i San Juan de la Costa och i organiseringen av en mångfald aktiviteter till försvar av deras rättigheter.

År 1997 blev hon inbjuden till Ursprungsbefolkningarnas Möte på Hawaii, som organiseras av Pacific Cultural Conservancy, en sammanslutning som skapats av infödda hawaiianer, som tagit initiativ att skapa kontakter mellan olika ursprungsbefolkningar för att utarbeta en strategi för försvaret av kunskaperna om förfädernas traditioner inom våra folk. Vid detta tillfälle valdes hon in i Rådgivande gruppen för Stillahavsområdet, (Consejo Consultativo del Pacífico), där hon representerar Mapuches.

Aktiviteter i 1998

Sverige: Mapuche kulturellt Delegation. Besök i flera byar o institutioner med konferance om Bío-Bío problematiken (Malmö, Halmstad, Linköping, Stockholm).

Lund Universitet, Sverige: Konferance om Ursprungsfolkens Mänskliga rättigheter i Latinamerika 16-17 oktober.

Danmark: Mapuche kulturellt Delegation. Besök i Aalborg, Köpenhamn, Århus.

Göteborg Universitet, Sverige: Konferance om den Indianska identiteten i Latinamerika: Kontinuitet eller förändring?

Stockholm, Sverige (04- 11 dec.): The Right Livelihood Award (Det Alternativa Nobel Priset).

Spanien: Mötte med Mänskliga Rättigheter Organisationer.

Holland: Mötte med Holländskt Center for Indianska befolkning.

Tyskland: Mötte med Mänskliga Rättigheter Organisationer

Norge: Mötte med NORAD, organiserade av FIVAS

Aktiviteter i 2000.

Tyskland: Petra Kelly Miljö Pris

Belgien: möte i Europeisk Parlament i Bryssels.

Spanien, Barcelona: Vida Sana Pris (Sund Liv Pris).

Aktiviteter år 2001.

Canada, Ottawa: Toppmöte for Indianska befolkningen av Amerika.

Org: Assembly of First Nations (AFN)

Sedan 1994 arbetar Sara Imilmaqui inom Lulul Mawhida (Centret för Mapuchekommunikation); hon har organiserat aktiviteter i pehuenche gemenskaper tillsammans med Försvarsgruppen för Alto BioBio. (Grupo de Defensa del Alto Bio Bio, GABB).”

Översättare: Ingvar Enghart

Por Calbucura, J.

 Campañas

2014-11-05

est invité actuellement dans plusieurs villes d Europe à exposer sespeintures, dessins et photographies

JUAN CARLOS CARRILAF, ARTISTE PLASTICIEN MAPUCHE CHEHUELCHE

JUAN CARLOS CARRILAF, ARTISTE PLASTICIEN MAPUCHE CHEHUELCHE

est invité actuellement dans plusieurs villes dEurope à exposer sespeintures, dessins et photographies

Vous pourrez le rencontrer MERCREDI 5 NOVEMBRE 2014
au CENTRE CULTUREL LA CLEF
21 rue de la Clef - 75005 Paris - Métro Censier Daubenton
• À partir de 19 heures, accès à lexposition de ses œuvres dans la salle polyvalente.
• À 20 h30, présentation dun programme multimédias de vidéos et montages audio.
PAF : 5 €
Lea más...

2014-11-07

La imagen y el sonido de los pueblos originarios de nuestro país

IACCTIS presenta su ciclo Cine Imágenes de los Pueblos Originarios.

IACCTIS presenta su ciclo Cine Imágenes de los Pueblos Originarios.
La imagen y el sonido de los pueblos originarios de nuestro país.

Pueblo Mapuche
17 de octubre, 19:00 Obras de Francisco Huichaqueo
Llwen. La tierra tiene olor a padre.
Kalul Trwun. Reunión del cuerpo.

Pueblo Aymara
24 de octubre, 19:00
La leyenda de los gentiles.(de Esteban Cruz)
Viaje a las raíces.(Leonel Condori)

Pueblo Quechua
31 de octubre, 19:00
Conversaciones con los Apus (Comunidades Cocha)
Mujer Autoridad (Obra de Adrian Hartil)

Pueblo Rapa Nui
7 de noviembre, 18:30
Oho te uka. La leyenda(de Waitiare Kaltenegger Icka)

ENTRADA LIBERADA
Lea más...

2014-11-08

organizado por el colectivo de poetas y artistas Mapuche MAPU ÑUKE

tercer Festival Internacional de Poesía del Wallmapu

Se viene nueva versión del festival internacional de poesía Wallmapu

Se viene el tercer Festival Internacional de Poesía del Wallmapu, organizado por el colectivo de poetas y artistas Mapuche MAPU ÑUKE y que se realizará el 7 de noviembre en Lautaro y el 8 en Lautaro.

El Festival se viene realizando con la participación de diversos poetas lo que se ha efectuado en varias Universidades, centros culturales y diferentes comunidades mapuches en el centro sur de Chie (Ngulumapu).
Lea más...

2014-12-03

Compilación de jurisprudencia latinoamericana

Sobre los derechos de los pueblos indígenas

Nuevo libro compila jurisprudencia latinoamericana sobre los derechos de los pueblos indígenas a la propiedad de las tierras y recursos, a la participación y la consulta previa.
Lea más...

2014-12-22

Guatemala ekologiskt hantverk

Ixoq Ajkeem kvinnoorganisation

Mayafolket i Guatemala äger en stark kultur av ekologiskt miljötänkande tillsammans med ett starkt entreprenörskap. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Sverige stöttar detta och vill gärna lyfta upp de möjligheter som finns i mayakulturen på ett bredare perspektiv. Anna Freiman, skriver om utvecklingen:
Lea más...

2014-12-24

Indigenous New Year in the northern hemisphere

Año Nuevo indígena en el Hemisferio Norte

En el solsticio de diciembre, en especial en las culturas romana y celta, se festejaba el regreso del Sol. A partir de esta fecha los días empezaban a alargarse.
Similarly 25 December is the start of the Christmas celebration, and is the day the Sun begins to return to the Northern Hemisphere.
Lea más...

2014-12-30

Elba Soto

Hacia la interculturalidad: primeros pasos

Este libro trata sobre una cuestión que toca a todos los países que pasaron por el proceso de colonización y que hoy, con la mundialización, son aquellos capaces de traer nuevos sentidos y nuevas indagaciones para los procesos que hoy se denominan multiculturales e interculturales. Se puede descargar libremente
La autora solicita a quien descargue el libro, que por correo electrónico le notifiquen, pues, en la página de la UFRO no hay contador de las descargas. Escriba a Elba Soto weichapan@gmail.com
Lea más...

2015-01-12

No a la aplicación de Ley Antiterrorista a mapuche

Lea más...

2015-01-12

Libertad para los Presos Políticos Mapuche

Lea más...

2015-03-06

Eugen Berthold Bertolt Friedrich Brecht (1898 – 1956)

Lea más...

2015-03-25

Guía de litigio constitucional

El Instituto de Defensa Legal (IDL) puso a disposición del gran público la publicación: “Guía del litigio constitucional en defensa de los derechos de los pueblos indígenas para activistas de derechos humanos”. Se puede descargar libremente
Lea más...

2015-04-16

Revista de Historia Social y de las Mentalidades de la USACH

Historias Mapuche: Perspectivas para (Re)Pensar la Autodeterminación


 «Lea más (PDF archivo)

2015-09-30

Publicación sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios.

El periódico Pukara

El Periódico Pukara quiere ser un baluarte en el lucha de ideas, en el combate de principios, en la guerra conceptual, de análisis, de información e investigación que libran los pueblos indígenas contra el ocupante colonialista. El periódico Pukara es una publicación mensual sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios. Periodico Pukara
Lea más...

2016-03-06

Progreso occidental

Lea más...

Quieren Destruir los bosques y rios de El Bolson y la Patagonia Andina


La Realidad Mapuche en Youtube


Benetton y los mapuche


¿Qué es la Declaración sobre los Derechos de los Pueblos Indígenas?


Aprenda Mapunzugun, el idioma Mapuche, via Internet: comprenda el contexto sociocultural- linguístico e interétnico del Pueblo Mapuche.