Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
  Portada | Nosotros | Enlaces
 

Secciones

Noticias
Antecedentes
Comunidades
Campañas
Indoamérica
Cultura
Libros Ñuke Mapu
Documentos de Trabajo
Sobre Ñuke Mapu
Opinión


Buscar...



Archivos

Archivo 1997-2009

1998-11-15 | Cultura | Mapuche

Sara Imilmaqui Aguas

Sara Imilmaqui Aguas är känd inom mapuchenationen för sin ihärdiga kamp för mapuchernes sak.


Hon utmärkte sig tidigt för sitt arbete i byarna och för sin uppfattning att det var mapuches själva som bäst kunde organisera sin kamp, och att det var kvinnorna som skulle gå i täten.

Sara Imilmaqui kommer från San Juan de la Costa området, nära staden Osorno, traditionellt ett mapuche (Huilliche) territorium. Hennes hemby är Imilmaqui Jaramillo, före detta en del av byn Lloncón. Den tvångsvisa försäljningen av jord och trycket från kolonisatörerna i området har gjort att många byar (samfälligheter) upplösts och förvandlats till privatlotter.

I sin ungdom flyttade Sara in till staden (Osorno) för att avsluta sin grundskola och arbeta som piga i familj. Det dröjde inte länge förrän hon, tillsammans med kamrater i samma situation, beslöt att bilda en "hembiträdenas fackförening" för att kämpa för bättre arbets och lönevillkor.

1985 flyttade hon till huvudstaden Santiago, där hon, för att försörja sin hemmavarande familj, likaså tar arbete som hembiträde. Snart efter sin ankomst i staden fick hon kontakt med mapuchekolonin och blir medlem av föreningen Müllelche, som leddes av Lorenzo Meliñir och som var en samlingspunkt för nyinflyttade mapuches. Via denna förening började hon att delta i det arbete som uträttas i Rådet för Ursprungs befolkningar (CNPI). Inom denna organisation samlas de olika etniska grupperna på chilenskt territorium. CNPI deltog aktivt i diskussionerna i den Särskilda Kommissionen kring skrivningarna för den Nya Infödingslagen (Lag för ursprungsbefolkningar). Det bör nämnas, att vid slutredigeringen av sagda lag frångick den chilenska staten det ursprungliga förslaget och skrev en version som inte tar hänsyn till opinionen inom de olika etniska gemenskaperna.

1992 var Sara Imilmaqui med vid grundandet av Centret för infödd konst och kultur i Santiago de Chile och blir invald i det Ständiga rådet. Här samlas alltså Mapuches, Aymaras, Atacameños och Rapa Nui (Påsköinnevånare) för att försvara sin ursprungliga kultur liksom sprida kunskap om folkens historia och konstnärliga produktion. I Centret för infödd konst och kultur blir hon känd för sitt arbete att presentera mapuchekvinnan och hennes kamp för en egen identitet. I denna verksamhet får hon sällskap av andra systrar som Ana María Cheuquepán, sekreterare till yrket samt språklärarinnan och smyckehantverkaren Clara Antinao. Tillsammans söker de kontakt med kvinnor i andra organisationer såsom Emmaus och daghemsslärarinnorna och även med enskilda yrkeskvinnor som agronomen Marian Müller och författarinnan Malú Sierra.

Samtidigt börjar hon studier och praktik på den agroekologiska skolan (El Canelo) i San Bernardo. Detta gör hon för att systematisera de kunskaper som hon skaffat sig i sin egen bygemenskap. I Santiago har hon verkat som rådgivare för arbetarkvarterens kinnoorganisationer och mapuchekvinnor i tekniken för organisk odling på kolonilott.

Sommaren 1991 arbetade hon med ett lokalt turistprojekt i samfälligheten Maicolpi vid Osornoprovinsens stillahavskust. Hon utbildar ungdomarna i hygien, service och hantering av livsmedel.

Som representant för Centret för Infödd Konst och Kultur engagerar hon sig i kampen för att försvara övre BioBio, (mapuches heliga flod) tillsammans med den av dambyggnadsprojektet deporteringshotade mapuchebefolkningen (pehuenches) i samverkan med familjen Meleñir från Quinquén, lonko Antolín Curriao, broder Ricardo Gallina från Quepuca Ralco, systrar Berta och Nicolasa Quintremán genomför hon ett flertal aktioner för att försvara Peuhuenchebefolkningens rättigheter av urminnes hävd. Därefter deltar hon i Mapuche/Pehuenche centret och har under de senaste tre åren åkt runt i mapuchesamhällena och organiserat försvaret av vår flod BioBio och vårt territorium.

1993 valdes Sara att representera mapuchekvinnan i Uppdraget "Örnen och Kondoren", (The Mission of the Eagle and the Condor). Denna organisation har kommit till stånd genom ett initiativ av äldre kvinnor från Canadas indianbefolkning. Syftet är att ena alla Amerikas kvinnor från ursprungsbefolkningar i ett försvar av förfädernas kultur. 1994 reste hon som delegat till Bolivia för att upprätta kontakter med bröder och systrar från Aymarafolket.

Vid flera tillfällen har Sara blivit inbjuden av Hövdingerådet i Futahuillimapu att delta i förhandlingarna beträffande gemenskaperna MapucheHuilliches. Detta har resulterat i flera samarbetsprojekt med olika bygemenskaper i San Juan de la Costa och i organiseringen av en mångfald aktiviteter till försvar av deras rättigheter.

År 1997 blev hon inbjuden till Ursprungsbefolkningarnas Möte på Hawaii, som organiseras av Pacific Cultural Conservancy, en sammanslutning som skapats av infödda hawaiianer, som tagit initiativ att skapa kontakter mellan olika ursprungsbefolkningar för att utarbeta en strategi för försvaret av kunskaperna om förfädernas traditioner inom våra folk. Vid detta tillfälle valdes hon in i Rådgivande gruppen för Stillahavsområdet, (Consejo Consultativo del Pacífico), där hon representerar Mapuches.

Aktiviteter i 1998

Sverige: Mapuche kulturellt Delegation. Besök i flera byar o institutioner med konferance om Bío-Bío problematiken (Malmö, Halmstad, Linköping, Stockholm).

Lund Universitet, Sverige: Konferance om Ursprungsfolkens Mänskliga rättigheter i Latinamerika 16-17 oktober.

Danmark: Mapuche kulturellt Delegation. Besök i Aalborg, Köpenhamn, Århus.

Göteborg Universitet, Sverige: Konferance om den Indianska identiteten i Latinamerika: Kontinuitet eller förändring?

Stockholm, Sverige (04- 11 dec.): The Right Livelihood Award (Det Alternativa Nobel Priset).

Spanien: Mötte med Mänskliga Rättigheter Organisationer.

Holland: Mötte med Holländskt Center for Indianska befolkning.

Tyskland: Mötte med Mänskliga Rättigheter Organisationer

Norge: Mötte med NORAD, organiserade av FIVAS

Aktiviteter i 2000.

Tyskland: Petra Kelly Miljö Pris

Belgien: möte i Europeisk Parlament i Bryssels.

Spanien, Barcelona: Vida Sana Pris (Sund Liv Pris).

Aktiviteter år 2001.

Canada, Ottawa: Toppmöte for Indianska befolkningen av Amerika.

Org: Assembly of First Nations (AFN)

Sedan 1994 arbetar Sara Imilmaqui inom Lulul Mawhida (Centret för Mapuchekommunikation); hon har organiserat aktiviteter i pehuenche gemenskaper tillsammans med Försvarsgruppen för Alto BioBio. (Grupo de Defensa del Alto Bio Bio, GABB).”

Översättare: Ingvar Enghart

Por Calbucura, J.

 Campañas

2013-07-02

Encarcelados por el estado chileno

Los 28 presos políticos Mapuche

Preso Político Mapuche es todo aquel Mapuche privado de libertad y/o en proceso, producto de su participación en acciones que apunten a la reconstrucción del Pueblo-Nación Mapuche, entendiendo por tal los procesos de recuperación de tierras y/o ejerciendo Control Territorial sobre predios recuperados, acciones de resistencia ante la represión policial, así como las movilizaciones que apunten a la reivindicación de los Derechos Políticos del Pueblo Mapuche.
Lea más...

2013-10-02

Declaración pública

Comunidad de Historia Mapuche ante el Fondo de Investigación Avanzada en Áreas Prioritarias (FONDAP)

Diversos integrantes de la Comunidad de Historia Mapuche, más personas, organizaciones y comunidades de nuestro pueblo, hemos seguido con preocupación la conformación del Centro Interdisciplinario de Estudios Interculturales e Indígenas financiado por el Fondo de Investigación Avanzada en Áreas Prioritarias (FONDAP) de la Comisión Nacional de Investigación Científica y Tecnológica (CONICYT), que se adjudicó 4000 millones de pesos para investigación en temas indígenas.
Lea más...

2013-10-02

Kom che ñi kimael

Comunidad de Historia Mapuche ante el Fondo de Investigación Avanzada en Áreas Prioritarias (FONDAP)

Fey ñi zewmagen ti Centro Interdisciplinario de Estudios Interculturales e Indígenas kujiñmanielu Fondo de Investigación Avanzada en Áreas Prioritarias (FONDAP) de la Comisión Nacional de Investigación Científica y Tecnológica (CONICYT) gelu Chile mapu mew, ti pu che wirintukuyelu ñi üy zoy naüqtu feypiyiñ:
Lea más...

2013-11-17

Introducción a la lengua mapuche, con notas comparativas y un CD

Mapudungun. El habla mapuche

Tres características de este libro lo hacen único. En primer lugar, combina la accesibilidad para un público amplio con el rigor técnico, proporcionando numerosas ayudas para que el lector interesado en profundizar alguna materia sepa dónde hacerlo. En segundo lugar, ningún otro libro acerca del mapudungun incluye un número tan elevado de ejemplos comentados que hayan sido tomados de tantas otras lenguas del mundo. Finalmente, el disco compacto que acompaña a este volumen tiene el propósito de guiar al lector en la pronunciación de los sonidos y las oraciones del mapudungun.
Libros Centro de Estudios Públicos
Lea más...

2013-11-17

Four Directions Teachings

FourDirectionsTeachings.com honors oral traditions by creating an environment where visitors are encouraged to listen with intent as each elder/ traditional teacher shares a teaching from their perspective on the richness and value of cultural traditions from their nation.
Four Directions Teachings
Lea más...

2013-11-25

Eduardo Galeano

El despreciable origen de “Thanksgiving”

Después de que el ejército regresó tras asesinar a los hombres, mujeres y niños de la aldea india, el gobernador proclamó un día de fiesta y un festín para dar gracias por la masacre. Además, exhortó a otras colonias a seguir su ejemplo– es decir, cada otoño, después de la cosecha, vayan y maten indios y celebren su muerte con un banquete
Lea más...

2013-12-18

No a al hidroelectrica en el rio Pilmaiken

Lea más...

2014-03-29

ADKIMVN

SPOT: Empresas Forestales 1

Lea más...

2014-03-29

ADKIMVN

SPOT: Empresas Forestales 2

Lea más...

2014-03-29

ADKIMVN

SPOT: Empresas Forestales

Lea más...

Quieren Destruir los bosques y rios de El Bolson y la Patagonia Andina


La Realidad Mapuche en Youtube


Benetton y los mapuche


¿Qué es la Declaración sobre los Derechos de los Pueblos Indígenas?


Aprenda Mapunzugun, el idioma Mapuche, via Internet: comprenda el contexto sociocultural- linguístico e interétnico del Pueblo Mapuche.