Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
  Portada | Nosotros | Enlaces Visita nuestro canal youtube
 

Secciones

Noticias
Antecedentes
Comunidades
Campañas
Indoamérica
Cultura
Libros Ñuke Mapu
Documentos de Trabajo
Sobre Ñuke Mapu
Opinión


Buscar...



Archivos

Archivo 1997-2009

1998-11-15 | Cultura | Mapuche

Sara Imilmaqui Aguas

Sara Imilmaqui Aguas är känd inom mapuchenationen för sin ihärdiga kamp för mapuchernes sak.


Hon utmärkte sig tidigt för sitt arbete i byarna och för sin uppfattning att det var mapuches själva som bäst kunde organisera sin kamp, och att det var kvinnorna som skulle gå i täten.

Sara Imilmaqui kommer från San Juan de la Costa området, nära staden Osorno, traditionellt ett mapuche (Huilliche) territorium. Hennes hemby är Imilmaqui Jaramillo, före detta en del av byn Lloncón. Den tvångsvisa försäljningen av jord och trycket från kolonisatörerna i området har gjort att många byar (samfälligheter) upplösts och förvandlats till privatlotter.

I sin ungdom flyttade Sara in till staden (Osorno) för att avsluta sin grundskola och arbeta som piga i familj. Det dröjde inte länge förrän hon, tillsammans med kamrater i samma situation, beslöt att bilda en "hembiträdenas fackförening" för att kämpa för bättre arbets och lönevillkor.

1985 flyttade hon till huvudstaden Santiago, där hon, för att försörja sin hemmavarande familj, likaså tar arbete som hembiträde. Snart efter sin ankomst i staden fick hon kontakt med mapuchekolonin och blir medlem av föreningen Müllelche, som leddes av Lorenzo Meliñir och som var en samlingspunkt för nyinflyttade mapuches. Via denna förening började hon att delta i det arbete som uträttas i Rådet för Ursprungs befolkningar (CNPI). Inom denna organisation samlas de olika etniska grupperna på chilenskt territorium. CNPI deltog aktivt i diskussionerna i den Särskilda Kommissionen kring skrivningarna för den Nya Infödingslagen (Lag för ursprungsbefolkningar). Det bör nämnas, att vid slutredigeringen av sagda lag frångick den chilenska staten det ursprungliga förslaget och skrev en version som inte tar hänsyn till opinionen inom de olika etniska gemenskaperna.

1992 var Sara Imilmaqui med vid grundandet av Centret för infödd konst och kultur i Santiago de Chile och blir invald i det Ständiga rådet. Här samlas alltså Mapuches, Aymaras, Atacameños och Rapa Nui (Påsköinnevånare) för att försvara sin ursprungliga kultur liksom sprida kunskap om folkens historia och konstnärliga produktion. I Centret för infödd konst och kultur blir hon känd för sitt arbete att presentera mapuchekvinnan och hennes kamp för en egen identitet. I denna verksamhet får hon sällskap av andra systrar som Ana María Cheuquepán, sekreterare till yrket samt språklärarinnan och smyckehantverkaren Clara Antinao. Tillsammans söker de kontakt med kvinnor i andra organisationer såsom Emmaus och daghemsslärarinnorna och även med enskilda yrkeskvinnor som agronomen Marian Müller och författarinnan Malú Sierra.

Samtidigt börjar hon studier och praktik på den agroekologiska skolan (El Canelo) i San Bernardo. Detta gör hon för att systematisera de kunskaper som hon skaffat sig i sin egen bygemenskap. I Santiago har hon verkat som rådgivare för arbetarkvarterens kinnoorganisationer och mapuchekvinnor i tekniken för organisk odling på kolonilott.

Sommaren 1991 arbetade hon med ett lokalt turistprojekt i samfälligheten Maicolpi vid Osornoprovinsens stillahavskust. Hon utbildar ungdomarna i hygien, service och hantering av livsmedel.

Som representant för Centret för Infödd Konst och Kultur engagerar hon sig i kampen för att försvara övre BioBio, (mapuches heliga flod) tillsammans med den av dambyggnadsprojektet deporteringshotade mapuchebefolkningen (pehuenches) i samverkan med familjen Meleñir från Quinquén, lonko Antolín Curriao, broder Ricardo Gallina från Quepuca Ralco, systrar Berta och Nicolasa Quintremán genomför hon ett flertal aktioner för att försvara Peuhuenchebefolkningens rättigheter av urminnes hävd. Därefter deltar hon i Mapuche/Pehuenche centret och har under de senaste tre åren åkt runt i mapuchesamhällena och organiserat försvaret av vår flod BioBio och vårt territorium.

1993 valdes Sara att representera mapuchekvinnan i Uppdraget "Örnen och Kondoren", (The Mission of the Eagle and the Condor). Denna organisation har kommit till stånd genom ett initiativ av äldre kvinnor från Canadas indianbefolkning. Syftet är att ena alla Amerikas kvinnor från ursprungsbefolkningar i ett försvar av förfädernas kultur. 1994 reste hon som delegat till Bolivia för att upprätta kontakter med bröder och systrar från Aymarafolket.

Vid flera tillfällen har Sara blivit inbjuden av Hövdingerådet i Futahuillimapu att delta i förhandlingarna beträffande gemenskaperna MapucheHuilliches. Detta har resulterat i flera samarbetsprojekt med olika bygemenskaper i San Juan de la Costa och i organiseringen av en mångfald aktiviteter till försvar av deras rättigheter.

År 1997 blev hon inbjuden till Ursprungsbefolkningarnas Möte på Hawaii, som organiseras av Pacific Cultural Conservancy, en sammanslutning som skapats av infödda hawaiianer, som tagit initiativ att skapa kontakter mellan olika ursprungsbefolkningar för att utarbeta en strategi för försvaret av kunskaperna om förfädernas traditioner inom våra folk. Vid detta tillfälle valdes hon in i Rådgivande gruppen för Stillahavsområdet, (Consejo Consultativo del Pacífico), där hon representerar Mapuches.

Aktiviteter i 1998

Sverige: Mapuche kulturellt Delegation. Besök i flera byar o institutioner med konferance om Bío-Bío problematiken (Malmö, Halmstad, Linköping, Stockholm).

Lund Universitet, Sverige: Konferance om Ursprungsfolkens Mänskliga rättigheter i Latinamerika 16-17 oktober.

Danmark: Mapuche kulturellt Delegation. Besök i Aalborg, Köpenhamn, Århus.

Göteborg Universitet, Sverige: Konferance om den Indianska identiteten i Latinamerika: Kontinuitet eller förändring?

Stockholm, Sverige (04- 11 dec.): The Right Livelihood Award (Det Alternativa Nobel Priset).

Spanien: Mötte med Mänskliga Rättigheter Organisationer.

Holland: Mötte med Holländskt Center for Indianska befolkning.

Tyskland: Mötte med Mänskliga Rättigheter Organisationer

Norge: Mötte med NORAD, organiserade av FIVAS

Aktiviteter i 2000.

Tyskland: Petra Kelly Miljö Pris

Belgien: möte i Europeisk Parlament i Bryssels.

Spanien, Barcelona: Vida Sana Pris (Sund Liv Pris).

Aktiviteter år 2001.

Canada, Ottawa: Toppmöte for Indianska befolkningen av Amerika.

Org: Assembly of First Nations (AFN)

Sedan 1994 arbetar Sara Imilmaqui inom Lulul Mawhida (Centret för Mapuchekommunikation); hon har organiserat aktiviteter i pehuenche gemenskaper tillsammans med Försvarsgruppen för Alto BioBio. (Grupo de Defensa del Alto Bio Bio, GABB).”

Översättare: Ingvar Enghart

Por Calbucura, J.

 Campañas

2014-12-18

Temuco, el día martes 16 de diciembre a las 18:30 - Puerto Saavedra, el día jueves 18 de diciembre a las 18:00

Presentarán documental sobre territorio Lafkenche del Aylla Rewe Budi

Este documental es producto de un proceso de investigación desarrollado en el espacio territorial de Nguiñiwe, uno de los Rewe que conforman el Aylla Rewe Budi, que aborda la estructura socio-política, enfocada desde la propia cosmovisión Mapuche.
Temuco, el día martes 16 de diciembre a las 18:30 horas, en el Auditorio del Centro de Innovación Profesional de la Universidad de la Frontera/CIP UFRO.
Puerto Saavedra, en la sala del Consejo Municipal, el jueves 18 de diciembre a las 18:00 horas.
Lea más...

2014-12-19

Jorge Calbucura y Carlos Contreras Painemal

Charla informativa de los Pueblos Originarios y el Pueblo Mapuche

Lugar Suecia, Estocolmo ABF Sveavägen; IV piso. Fecha 17 de Diciembre, 18 hrs. Organiza Radio planeta Pueblo y Grupo de Apoyo al Pueblo Mapuche
Lea más...

2014-12-20

Es un documental sobre el conflicto Mapuche y la lucha del Movimiento Campesino Revolucionario y de los pobladores del Campamento Lautaro

“Nütuayin Mapu”, que en lengua Mapuche significa “Recuperemos nuestra tierra”

Documental sobre el conflicto Mapuche y la lucha del Movimiento Campesino Revolucionario y de los pobladores del Campamento Lautaro en el año 1969, quienes frente a la negligente legislación chilena buscan recuperar la tierra ancestral que les pertenece a través del desplazamiento de cercos y toma de terrenos.
Lea más...

2014-12-20

Recordando a Javiera contra la violencia hacia las mujeres y las niñas

Contra el Femicidio, el 19 a las 19 horas

Ellas tenían un cuerpo que el femicida les arrebató. No al E$tado indolente!!! no más!!! Cuándo: Viernes 19 de diciembre. Hora: 19 horas (7 de la tarde). Dónde: Escalinatas de la biblioteca nacional (Alameda entre Miraflores y Mac Iver) Convocan: Feministas Autónomas Te esperamos!!!
Lea más...

2014-12-20

Sabado 20 diciembre - 10:30 hrs. Lugar : calle Balmacedaa #479 ex Liceo Industrial

Temuco, encuentro artístico cultural por la defensa y recuperación del agua

PRIMER ENCUENTRO ECOLÓGICO CULTURAL "POR LA RECUPERACIÓN Y DEFENSA DEL AGUA"
Fecha y Hora: Sabado 20 diciembre - 10:30 hrs.
Lugar: calle Balmacedaa #479 ex Liceo Industrial, Temuco

Por la necesidad de visibilizar situaciones que ocurren en nuestra región en materia ambiental como proyectos hidroeléctricos, construcción de embalses, y derechos de agua.
Te invitamos al primer encuentro de conciencia comunitaria y solidaridad con las comunidades y territorios en conflicto Ambiental
Lea más...

2014-12-20

Fecha y Hora: Sábado, Diciembre 20, 2014 - 20:30 hrs.

Argentina, Buenos Aires 1° Fiesta por el Buen Vivir

Lea más...

2014-12-21

Reportaje audiovisual sobre la defensa del espacio sagrado del Ngen Kintuante amenazado por la empresa Pilmaiquen S.A.

Amulepe Tain Weichan / Que siga nuestra lucha

Amulepe Tain Weichan / Que siga nuestra lucha
Reportaje audiovisual sobre la defensa del espacio sagrado del Ngen Kintuante amenazado por la empresa Pilmaiquen S.A., que lo inundaría construyendo una central hidroeléctrica.
La Machi Millaray Huichalaf y otros comuneros luchan desde años para evitar este desastre cultural, espiritual y físico por el pueblo mapuche williche.
Lea más...

2014-12-22

Guatemala ekologiskt hantverk

Ixoq Ajkeem kvinnoorganisation

Mayafolket i Guatemala äger en stark kultur av ekologiskt miljötänkande tillsammans med ett starkt entreprenörskap. Studieförbundet Vuxenskolan (SV) i Sverige stöttar detta och vill gärna lyfta upp de möjligheter som finns i mayakulturen på ett bredare perspektiv. Anna Freiman, skriver om utvecklingen:
Lea más...

2014-12-24

Indigenous New Year in the northern hemisphere

Año Nuevo indígena en el Hemisferio Norte

En el solsticio de diciembre, en especial en las culturas romana y celta, se festejaba el regreso del Sol. A partir de esta fecha los días empezaban a alargarse.
Similarly 25 December is the start of the Christmas celebration, and is the day the Sun begins to return to the Northern Hemisphere.
Lea más...

2014-12-30

Elba Soto

Hacia la interculturalidad: primeros pasos

Este libro trata sobre una cuestión que toca a todos los países que pasaron por el proceso de colonización y que hoy, con la mundialización, son aquellos capaces de traer nuevos sentidos y nuevas indagaciones para los procesos que hoy se denominan multiculturales e interculturales. Se puede descargar libremente
La autora solicita a quien descargue el libro, que por correo electrónico le notifiquen, pues, en la página de la UFRO no hay contador de las descargas. Escriba a Elba Soto weichapan@gmail.com
Lea más...

2015-01-09

El evento se realizará 9 enero de 2015 a las 21 horas en la Casa Volnitza, (Vidaurre 1629, Santiago).

Daniela Millaleo y Paris Valenzuela por primera juntos sobre el escenario

Jóvenes cantautores preparan concierto innovando en el canto
Cada uno tiene un disco a su haber, pero ya se encuentran trabajando en sus respectivas segundas producciones siguiendo un camino común de eventos populares y canciones comprometidas donde se encontraron y comenzaron a colaborar creativamente confluyendo ahora en un concierto que sus seguidores esperan con mucha expectación. Es que Daniela Millaleo y Paris Valenzuela prometen una noche llena de sorpresas el próximo 9 de enero en la Casa Volnitza, donde adelantarán algo de su nuevo material y además compartirán canciones que han estado trabajando en conjunto.
Lea más...

2015-01-11

Domingo 11 de Enero 2015 a las 14:00 Hrs. Jaime Mendoza Collio / Mares de Chile Cerro Navia (Villa Mapuche – Casas Verdes)

Canto Mapuche Danzas Música Mapuche Informaciones Artesanía Talleres y Charlas

Canto Mapuche – Danzas – Música Mapuche – Informaciones – Artesanía – Talleres y Charlas

Espacio para sembrar más conocimiento Mapuche entre nosotros
Domingo 11 de Enero 2015 a las 14:00 Hrs.
Lugar : Jaime Mendoza Collio / Mares de Chile Cerro Navia (Villa Mapuche – Casas Verdes)
Lea más...

2015-01-12

No a la aplicación de Ley Antiterrorista a mapuche

Lea más...

2015-01-12

Libertad para los Presos Políticos Mapuche

Lea más...

2015-01-16

15 y 16 de Enero 2015

TERCER CONGRESO DE LAS LENGUAS INDÍGENAS DE CHILE “MUESTRA TU LENGUA AL MUNDO”

C O N V O C A T O R I A (I)
TERCER CONGRESO DE LAS LENGUAS INDÍGENAS DE CHILE
“MUESTRA TU LENGUA AL MUNDO”
Fecha: 15 Y 16 DE Enero 2015
SANTIAGO DE CHILE
AUSPICIA: CONADI
ORGANIZA: RED EIB CHILE
INVITADO ESPECIAL: País Vasco
Los ponentes deberán inscribir el título de su ponencia y enviar resumen de su trabajo, de una extensión de 300 palabras a la dirección de Ana Ancapi, correo electrónico congresolenguasindigenas.chile@gmail.com o al correo redeibchile@gmail.com. Se esperan resúmenes hasta el 25 de noviembre.
Lea más...

2015-03-06

Eugen Berthold Bertolt Friedrich Brecht (1898 – 1956)

Lea más...

2015-03-25

Guía de litigio constitucional

El Instituto de Defensa Legal (IDL) puso a disposición del gran público la publicación: “Guía del litigio constitucional en defensa de los derechos de los pueblos indígenas para activistas de derechos humanos”. Se puede descargar libremente
Lea más...

2015-04-16

Revista de Historia Social y de las Mentalidades de la USACH

Historias Mapuche: Perspectivas para (Re)Pensar la Autodeterminación


 «Lea más (PDF archivo)

2015-04-22

¿Quién sino vos? - ¿Cuándo sino ahora?

Llamamiento a la 1º marcha de mujeres originarias por el buen vivir

El 21 de abril de 2015 las mujeres originarias cambiaremos la historia llegaremos a Buenos Aires y tomaremos la palabra en el recinto del congreso de la nación para presentar al pueblo Argentino a través de sus representantes parlamentarios nuestra propuesta para el buen vivir.
Lea más...

2015-09-30

Publicación sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios.

El periódico Pukara

El Periódico Pukara quiere ser un baluarte en el lucha de ideas, en el combate de principios, en la guerra conceptual, de análisis, de información e investigación que libran los pueblos indígenas contra el ocupante colonialista. El periódico Pukara es una publicación mensual sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios. Periodico Pukara
Lea más...

2016-03-06

Progreso occidental

Lea más...

Quieren Destruir los bosques y rios de El Bolson y la Patagonia Andina


La Realidad Mapuche en Youtube


Benetton y los mapuche


¿Qué es la Declaración sobre los Derechos de los Pueblos Indígenas?


Aprenda Mapunzugun, el idioma Mapuche, via Internet: comprenda el contexto sociocultural- linguístico e interétnico del Pueblo Mapuche.