Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
  Portada | Nosotros | Enlaces | Buscar   translate
 

Secciones

Noticias
Antecedentes
Comunidades
Campa√Īas
Indoamérica
Cultura
Libros Ñuke Mapu
Documentos de Trabajo
Sobre
Opinión
Biblioteca


Archivos

Archivo 1997-2009

1998-11-15 | Cultura | Mapuche

Sara Imilmaqui Aguas

Sara Imilmaqui Aguas är känd inom mapuchenationen för sin ihärdiga kamp för mapuchernes sak.


Hon utmärkte sig tidigt för sitt arbete i byarna och för sin uppfattning att det var mapuches själva som bäst kunde organisera sin kamp, och att det var kvinnorna som skulle gå i täten.

Sara Imilmaqui kommer från San Juan de la Costa området, nära staden Osorno, traditionellt ett mapuche (Huilliche) territorium. Hennes hemby är Imilmaqui Jaramillo, före detta en del av byn Lloncón. Den tvångsvisa försäljningen av jord och trycket från kolonisatörerna i området har gjort att många byar (samfälligheter) upplösts och förvandlats till privatlotter.

I sin ungdom flyttade Sara in till staden (Osorno) för att avsluta sin grundskola och arbeta som piga i familj. Det dröjde inte länge förrän hon, tillsammans med kamrater i samma situation, beslöt att bilda en "hembiträdenas fackförening" för att kämpa för bättre arbets och lönevillkor.

1985 flyttade hon till huvudstaden Santiago, d√§r hon, f√∂r att f√∂rs√∂rja sin hemmavarande familj, likas√• tar arbete som hembitr√§de. Snart efter sin ankomst i staden fick hon kontakt med mapuchekolonin och blir medlem av f√∂reningen M√ľllelche, som leddes av Lorenzo Meli√Īir och som var en samlingspunkt f√∂r nyinflyttade mapuches. Via denna f√∂rening b√∂rjade hon att delta i det arbete som utr√§ttas i R√•det f√∂r Ursprungs befolkningar (CNPI). Inom denna organisation samlas de olika etniska grupperna p√• chilenskt territorium. CNPI deltog aktivt i diskussionerna i den S√§rskilda Kommissionen kring skrivningarna f√∂r den Nya Inf√∂dingslagen (Lag f√∂r ursprungsbefolkningar). Det b√∂r n√§mnas, att vid slutredigeringen av sagda lag fr√•ngick den chilenska staten det ursprungliga f√∂rslaget och skrev en version som inte tar h√§nsyn till opinionen inom de olika etniska gemenskaperna.

1992 var Sara Imilmaqui med vid grundandet av Centret f√∂r inf√∂dd konst och kultur i Santiago de Chile och blir invald i det St√§ndiga r√•det. H√§r samlas allts√• Mapuches, Aymaras, Atacame√Īos och Rapa Nui (P√•sk√∂innev√•nare) f√∂r att f√∂rsvara sin ursprungliga kultur liksom sprida kunskap om folkens historia och konstn√§rliga produktion. I Centret f√∂r inf√∂dd konst och kultur blir hon k√§nd f√∂r sitt arbete att presentera mapuchekvinnan och hennes kamp f√∂r en egen identitet. I denna verksamhet f√•r hon s√§llskap av andra systrar som Ana Mar√≠a Cheuquep√°n, sekreterare till yrket samt spr√•kl√§rarinnan och smyckehantverkaren Clara Antinao. Tillsammans s√∂ker de kontakt med kvinnor i andra organisationer s√•som Emmaus och daghemssl√§rarinnorna och √§ven med enskilda yrkeskvinnor som agronomen Marian M√ľller och f√∂rfattarinnan Mal√ļ Sierra.

Samtidigt börjar hon studier och praktik på den agroekologiska skolan (El Canelo) i San Bernardo. Detta gör hon för att systematisera de kunskaper som hon skaffat sig i sin egen bygemenskap. I Santiago har hon verkat som rådgivare för arbetarkvarterens kinnoorganisationer och mapuchekvinnor i tekniken för organisk odling på kolonilott.

Sommaren 1991 arbetade hon med ett lokalt turistprojekt i samfälligheten Maicolpi vid Osornoprovinsens stillahavskust. Hon utbildar ungdomarna i hygien, service och hantering av livsmedel.

Som representant f√∂r Centret f√∂r Inf√∂dd Konst och Kultur engagerar hon sig i kampen f√∂r att f√∂rsvara √∂vre BioBio, (mapuches heliga flod) tillsammans med den av dambyggnadsprojektet deporteringshotade mapuchebefolkningen (pehuenches) i samverkan med familjen Mele√Īir fr√•n Quinqu√©n, lonko Antol√≠n Curriao, broder Ricardo Gallina fr√•n Quepuca Ralco, systrar Berta och Nicolasa Quintrem√°n genomf√∂r hon ett flertal aktioner f√∂r att f√∂rsvara Peuhuenchebefolkningens r√§ttigheter av urminnes h√§vd. D√§refter deltar hon i Mapuche/Pehuenche centret och har under de senaste tre √•ren √•kt runt i mapuchesamh√§llena och organiserat f√∂rsvaret av v√•r flod BioBio och v√•rt territorium.

1993 valdes Sara att representera mapuchekvinnan i Uppdraget "√Ėrnen och Kondoren", (The Mission of the Eagle and the Condor). Denna organisation har kommit till st√•nd genom ett initiativ av √§ldre kvinnor fr√•n Canadas indianbefolkning. Syftet √§r att ena alla Amerikas kvinnor fr√•n ursprungsbefolkningar i ett f√∂rsvar av f√∂rf√§dernas kultur. 1994 reste hon som delegat till Bolivia f√∂r att uppr√§tta kontakter med br√∂der och systrar fr√•n Aymarafolket.

Vid flera tillfällen har Sara blivit inbjuden av Hövdingerådet i Futahuillimapu att delta i förhandlingarna beträffande gemenskaperna MapucheHuilliches. Detta har resulterat i flera samarbetsprojekt med olika bygemenskaper i San Juan de la Costa och i organiseringen av en mångfald aktiviteter till försvar av deras rättigheter.

År 1997 blev hon inbjuden till Ursprungsbefolkningarnas Möte på Hawaii, som organiseras av Pacific Cultural Conservancy, en sammanslutning som skapats av infödda hawaiianer, som tagit initiativ att skapa kontakter mellan olika ursprungsbefolkningar för att utarbeta en strategi för försvaret av kunskaperna om förfädernas traditioner inom våra folk. Vid detta tillfälle valdes hon in i Rådgivande gruppen för Stillahavsområdet, (Consejo Consultativo del Pacífico), där hon representerar Mapuches.

Aktiviteter i 1998

Sverige: Mapuche kulturellt Delegation. Besök i flera byar o institutioner med konferance om Bío-Bío problematiken (Malmö, Halmstad, Linköping, Stockholm).

Lund Universitet, Sverige: Konferance om Ursprungsfolkens Mänskliga rättigheter i Latinamerika 16-17 oktober.

Danmark: Mapuche kulturellt Delegation. Besök i Aalborg, Köpenhamn, Århus.

Göteborg Universitet, Sverige: Konferance om den Indianska identiteten i Latinamerika: Kontinuitet eller förändring?

Stockholm, Sverige (04- 11 dec.): The Right Livelihood Award (Det Alternativa Nobel Priset).

Spanien: Mötte med Mänskliga Rättigheter Organisationer.

Holland: Mötte med Holländskt Center for Indianska befolkning.

Tyskland: Mötte med Mänskliga Rättigheter Organisationer

Norge: Mötte med NORAD, organiserade av FIVAS

Aktiviteter i 2000.

Tyskland: Petra Kelly Miljö Pris

Belgien: möte i Europeisk Parlament i Bryssels.

Spanien, Barcelona: Vida Sana Pris (Sund Liv Pris).

Aktiviteter år 2001.

Canada, Ottawa: Toppmöte for Indianska befolkningen av Amerika.

Org: Assembly of First Nations (AFN)

Sedan 1994 arbetar Sara Imilmaqui inom Lulul Mawhida (Centret f√∂r Mapuchekommunikation); hon har organiserat aktiviteter i pehuenche gemenskaper tillsammans med F√∂rsvarsgruppen f√∂r Alto BioBio. (Grupo de Defensa del Alto Bio Bio, GABB).¬Ē

√Ėvers√§ttare: Ingvar Enghart

Por Calbucura, J.

 Campa√Īas

2019-10-29

Nada que celebrar

Octubre no es octubre

Aqu√≠ no pudieron el rey, sus gobernadores, caballeros y soldados. Y en 1641 pita winka, Espa√Īa tuvo que admitir la independencia y la soberan√≠a mapuches del B√≠o B√≠o hacia el sur. En Ngulumapu y en Puelmapu. De mar a mar.Y saludamos a Ant√ľ como cada d√≠a, volvimos a nuestras tierras para que nos alimente, retornaron los wampo y a caballo, se extendi√≥ la libertad mapuche. Y bebimos nuestros pulku y besamos a nuestros pichikeche. Y crecimos y vivimos.
Lea más...

2019-10-31

Chawrakawin (Osorno): 30 de Octubre

Festival por la Defensa del Agua: M√ļsica, Arte y Fiesta Bailable

Con el objetivo de apoyar la protecci√≥n del R√≠o Pilmaiken (en el cual se pretenden instalar dos centrales hidroel√©ctricas, deforestando √°reas de bosque nativo e interviniendo el curso de las aguas), el d√≠a 30 de Octubre desde las 20:00 horas, en el Club Artesanos Osorno (ubicado en Mackenna 634), se realizar√° Festival por la Defensa del Agua, jornada que contar√° con M√ļsica, Arte y Fiesta Bailable.
Lea más...

2020-02-02

Publicación sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios.

El periódico Pukara

El Periódico Pukara quiere ser un baluarte en el lucha de ideas, en el combate de principios, en la guerra conceptual, de análisis, de información e investigación que libran los pueblos indígenas contra el ocupante colonialista. El periódico Pukara es una publicación mensual sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios. Periodico Pukara
Lea más...

2020-02-02

ONU Foro permanente de los pueblos indigenas

Lea más...

2020-02-13

Programa Radial Mapuche

Wixage Anai espacio para la expresion Mapuce

Pe√Īi, lamgen es importante que usted pueda sumar su apoyo a esta labor de comunicaci√≥n que hace 21 a√Īos se realiza, asistiendo a los encuentros que convocamos u otras iniciativas. Correo electr√≥nico: wixageanai.radio@gmail.com Telefono: 92246211
escuchar aquí:
Lea más...

2020-02-26

Russell Means

Por qué no soy ni capitalista, ni marxista

¬ďLa √ļnica forma posible de comenzar un discurso de este tipo es afirmar que detesto escribir. El proceso en s√≠ mismo representa el concepto europeo de pensamiento ¬ďleg√≠timo¬Ē. Lo que est√° escrito tiene una importancia que se le niega a lo hablado. Mi cultura, la cultura Lakota, cuenta con una tradici√≥n oral, por lo que normalmente rechazo imposici√≥n de una abstracci√≥n sobre la relaci√≥n oral de un pueblo.la escritura. Es uno de los caminos del mundo blanco para la destrucci√≥n de las culturas de los pueblos no europeos, la
Lea más...

2020-10-13

El 12 de octubre, Latinoamérica se viste de indígena (con orgullo)

Son muchos los países sudamericanos que han cambiado el nombre y el motivo de la festividad del conocido como Día de la Raza para olvidar la colonización y conmemorar a los caídos indígenas.
Lea más...

La Realidad Mapuche en Youtube


Benetton y los mapuche


¿Qué es la Declaración sobre los Derechos de los Pueblos Indígenas?


Aprenda Mapunzugun, el idioma Mapuche, via Internet: comprenda el contexto sociocultural- linguístico e interétnico del Pueblo Mapuche.