Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
  Portada | Nosotros | Enlaces | Buscar   translate
 

Secciones

Noticias
Antecedentes
Comunidades
Campa√Īas
Indoamérica
Cultura
Libros Ñuke Mapu
Documentos de Trabajo
Sobre
Opinión
Biblioteca


Archivos

Archivo 1997-2009

2014-06-03 | Antecedentes | Indoamericano

Världsmiljödagen och ursprungsfolken

Världens ursprungsbefolkningar uppmärksammar miljön varje dag. I dag är FN:s internationella miljödag, och aktivisterna Mirna Ticona, Stefan Mikaelsson, Jorge Calbucura och Carmen Blanco Valer kräver samfällt att Sverige ratificerar konventionen som erkänner och respekterar ursprungsfolkens rättigheter. Bland annat.




Sedan 40 år tillbaka uppmärksammas den 5 juni Världsmiljödagen av FN:s medlemstater. Sedan tusentals år tillbaka uppmärksammar ursprungsfolk runt om i världen miljön året runt.

Urfolk har under tusentals år utvecklat kulturer anpassade till de olika miljöer där de bor. Antingen det handlar om miljöerna kring arktisk, Amazonas regnskogar, de andinska bergen, Kalahariöken, eller Australiens vidder.
På så sätt utvecklade urfolk även livsåskådningar där relationerna mellan stjärnbilder, berg, vattenkällor, skogar, snö, djur och människor är centrala och kosmos ses som en helhet. Dessa livsåskådningar uppmuntrade ett sätt att förhålla sig till miljön präglad av respekt och ömsesidig harmonisk relation till varandra.
Under de senaste 500 åren har de koloniserande nationerna tvångsinlemmat urfolken till ett globalt exploateringssystem. Koloniseringen har inneburit bland annat berövande av mark för exploatering av råvaror och att människorna tvingats att bli billig arbetskraft.
Kolonisat√∂rernas ideologi utg√•r fr√•n att ¬Ēm√§nniskan √§r skapad till att h√§rska √∂ver alla andra varelserna¬Ē. √Ąven n√§r de religi√∂sa f√∂rklaringarna ersatts av moderniteten och upplysningst√§nk har man fortsatt h√§vda m√§nniskans r√§tt att ¬Ēdominera¬Ē naturen. Dvs. en antropocentrisk syn d√§r naturen ses som ¬Ēresurser¬Ē till m√§nniskans f√∂rfogande och k√§lla till outt√∂mliga resurser.
Denna syn tillsammans med den kapitalistiska ackumulationslogiken ser som √§nda m√•l f√∂r m√§nskligheten en hejdl√∂s ekonomisk tillv√§xt baserad p√• gr√§nsl√∂s produktion och konsumtion. √Ąven om detta sker p√• bekostnad av tv√•ngsf√∂rflyttningar, folkmord och assimilering av urfolkkulturer, utrotning av tusentals djur- och v√§xtarter samt f√∂rst√∂relse av ov√§rderliga milj√∂er eller o√•terkalleliga klimatf√∂r√§ndringar som hotar livet i planeten.
Girigheten och tillväxtnojan tycks dessutom med tiden bli allt aggressivare. Ursprungsfolkens försök att behålla sina marker och sätt att relatera till naturen, möts av allt våldsammare försök att komma åt de sista orörda miljöerna. Exempel på detta var när awajunfolket i den peruanska delen av Amazonas, som försökte hindra regnskogsskövlingen, massakrerades under själva Världsmiljödagen 2009. Men även här i Sverige när polisvåld användes mot de som ville hindra gruvprospekteringarna i Gállokområdet nära Jokkmokk.
Den antropocentriska synen som ser ner p√• naturen, g√∂r √§ven skillnad mellan m√§nniskor och ¬Ēm√§nniskor¬Ē och √§r kopplad till rasism d√§r urfolken ses som l√§gre st√•ende ¬Ēnaturvarelser¬Ē till skillnad fr√•n de invaderande ¬Ēkulturvarelserna¬Ē. Men den naturf√∂raktande synen √§r ocks√• kopplad till patriarkatet och drabbar √§ven kvinnorna sedda √§ven de som ¬Ēnaturvarelser¬Ē och mindre v√§rda √§n m√§nnen. En syn som f√∂r √∂vrigt bara accepterar heteronormen och d√§rmed drabbar √§ven personer som v√§grar att begr√§nsas av denna.
Eftersom vi lever i en global kapitalistisk v√§rldsordning drabbas hela v√§rldsdelar eller landsregioner av denna exploatering av natur och de m√§nniskorna som ses som n√§rmare naturen: urfolk, kvinnor, m√§nniskor fr√•n den globala syd, etcetera. Ett dominanssystem som s√§tter den europeiska utvecklingsmodellen och kulturen som norm och alla andra kulturer som ¬Ēavvikande¬Ē. P√• s√• s√§tt √∂verlappar och f√∂rst√§rker alla dessa system varandra: rasismen, patriarkatet, eurocentrismen och storstadscentralism och anv√§nds f√∂r att r√§ttf√§rdiga fortsatt exploatering av natur och m√§nniskor.
Som representanter för urfolk vill vi tillsammans med andra folk bygga samhällen baserade på en respektfull relation mellan människor och miljö. Därför vill vi i samband med denna Världsmiljödag föreslå att tillerkänna naturen rättigheter samt lyfta fram:
¬ē Behovet av att se sambanden mellan naturf√∂rakt, rasism, patriarkat och global kapitalism efterson de bejakar milj√∂f√∂rst√∂relsen.
¬ē Ursprungsfolkens roll i bevarandet av planetens biologiska m√•ngfald och or√∂rda naturmilj√∂er runt om i v√§rlden.
¬ē Vikten av att erk√§nna och respektera ursprungsfolkens r√§ttigheter genom att ratificera FN:s ILO:169 ¬Ė konvention som Sverige √§nnu inte skrivit under.

Mirna Ticona, Aymarafolket, konstnär
Stefan Mikaelsson, Samefolket, ordförande sametinget
Jorge Calbucura, Mapuchefolket, docent i sociologi
Carmen Blanco Valer, Quechuafolket global rättviseaktivist

Fuente: Centro de Documentación Mapuche, Ñuke Mapu

 Campa√Īas

2019-12-30

Ngullumapu 2019 octubre 29

Temuko: Derriban la estatua del conquistador de Chile, Pedro de Valdivia

Que se vuelva costumbre subvertir este orden colonial en la ciudad menos ciudad de Chile.
Lea más...

2019-12-30

Ngullumapu 2019 octubre 29

Collipulli: derriban el busto del genocida Cornelio Saavedra

En la plaza Diego Barros Arana, Comuna de la región de La Araucanía.
Lea más...

2019-12-30

Ngullumapu 2019 octubre 29

Concepción destruyeron la estatua del invasor Pedro de Valdivia

Es puesta en los pies de la estatua del Toki mapuche Leftrar√ľ.
Lea más...

2020-02-02

Publicación sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios.

El periódico Pukara

El Periódico Pukara quiere ser un baluarte en el lucha de ideas, en el combate de principios, en la guerra conceptual, de análisis, de información e investigación que libran los pueblos indígenas contra el ocupante colonialista. El periódico Pukara es una publicación mensual sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios. Periodico Pukara
Lea más...

2020-02-02

ONU Foro permanente de los pueblos indigenas

Lea más...

2020-05-08

Radio JGM, con la conducción de Felix Queupul

Kalfu Folil Tai√Ī Auki√Ī - Ecos desde las ra√≠ces Azules

Azul es el principio de la vida, el infinito y el agua. En el azul es donde firma la vida y donde est√°n nuestros ancestros, nos envuelve en Wallmapu y donde habita el Wanglen, y por eso el agua brilla con polvos de estrellas?. Esc√ļchanos, haz clic aqu√≠
Lea más...

2020-10-13

El 12 de octubre, Latinoamérica se viste de indígena (con orgullo)

Son muchos los países sudamericanos que han cambiado el nombre y el motivo de la festividad del conocido como Día de la Raza para olvidar la colonización y conmemorar a los caídos indígenas.
Lea más...

La Realidad Mapuche en Youtube


Benetton y los mapuche


¿Qué es la Declaración sobre los Derechos de los Pueblos Indígenas?


Aprenda Mapunzugun, el idioma Mapuche, via Internet: comprenda el contexto sociocultural- linguístico e interétnico del Pueblo Mapuche.