Centro de Documentación Mapuche Documentation Center
  Portada | Nosotros | Enlaces |   translate
 

Secciones

Noticias
Antecedentes
Comunidades
Campañas
Indoamérica
Cultura
Libros Ñuke Mapu
Documentos de Trabajo
Sobre
Opinión
Biblioteca


Archivos

Archivo 1997-2009

2011-06-26 | Antecedentes | Mapuche

Allt vi vill är att leva fritt

En lag som infördes av diktatorn Augusto Pinochet används för att kväsa mapuchefolkets protester. Villkorligt frisläppta hövdingen Juana Calfunao är i Europa för att berätta om situationen i Chile och för att övertala sin dotter att flytta hem.




Under diktaturen användes lagen för att fängsla oppositionen. Det hände inte särskilt ofta på grund av omvärldens tryck mot Pinochets regim.

Men under demokratin har det blivit desto vanligare. Högsta domstolen i Santiago har nyligen bekräftat Pinochets omstridda antiterrorlag.

Aktivister som tillhör Chiles ursprungsbefolkning mapuche döms till långa fängelsestraff när de protestockuperar mark som de kräver att få tillbaka. Marken tillhör numera ofta multinationella bolag.

– PÃ¥ 1800-talet skrev den chilenska staten under ett avtal som gav mapuchefolket rätten till vÃ¥rt territorium i de södra delarna av det som i  dag kallas Chile. Det chilenarna dÃ¥ skrev under med handen försöker de nu sudda ut med armbÃ¥garna, säger Juana Calfunao när hon kommer ut i Kastrups ankomsthall.

– Hon menar spanjorerna, inflikar en man som möter henne.

– Nej, jag menar den chilenska staten. Jag ger intervjun, inte du, säger hon.

Mapuchehövdingen, eller lonko, Juana Calfunao dömdes i slutet av 2006 till fängelse för oordning på allmän plats och motstånd mot ordningsmakten. Flera människorättsorganisationer protesterade.

Även maken Antonio Cadin, sönerna Jorge och Waikilaf, samt systern Luisa Calfunao och tre minderåriga barn greps.

– Den chilenska staten har sÃ¥lt mapuchefolkets mark till storföretag. I avtalet som chilenarna skrev under lovade de att gripa alla pirater som närmade sig mapucheterritoriets kust. Nu är det fullt av pirater pÃ¥ vÃ¥r mark. Och chilenarna gör allt för att skydda deras intressen. De splittrar mapuchefamiljer och använder tortyrmetoder och lagar som inte hör hemma i en demokrati.

Juana Calfunaos dotter Relmutray var åtta år när mamman och pappan greps. När föräldrarna sattes i fängelse gav de en människorättsaktivist tillåtelse att ta med dottern till Schweiz. Flickan var då traumatiserad och fick asyl.

– Hennes namn betyder regnbÃ¥gen vid vattenfallet. Hon har sett poliser binda fast mina händer och ben, sett dem sparka och urinera pÃ¥ mig. Nu försöker jag samla min familj, jag vill ta med henne hem. Men hon vill inte. I Schweiz gÃ¥r hon i skolan, de betraktar och behandlar henne som en medmänniska. När hon tänker pÃ¥ Chile sÃ¥ tänker hon pÃ¥ diskriminering, pÃ¥ hur polisen sköt ihjäl hennes hund, hur de torterat hennes familj. Jag var gravid i fjärde mÃ¥naden och förlorade barnet, säger Juana Calfunao och stiger pÃ¥ ÖresundstÃ¥get till Malmö.

När tåget åker ser hon ut över Sundet.

– Är det här en lÃ¥ng bro? frÃ¥gar hon och sitter sedan tyst en stund.

– Vilket underverk! Jag har drömt om den. Jag visste att bron fanns nÃ¥gonstans i världen, men inte var.

Sedan säger hon några ord på mapuchespråket, mapudungun, och torkar tårar ur ögonen.

– Jag önskar att mitt folk en dag blir lika fritt som dessa vatten flödar.

I Malmö ska hon träffa Solidaritetskommittén med mapuchefolket i Chile, gulamtum. Här firade hon bland annat mapuchefolkets nyår (midsommarafton).

För två veckor sedan skickade chilenska kriminalvården en kallelse om att hon skulle infinna sig den 21 juni.

– Jag skrev att jag är jätteupptagen, att jag kollat min kalender och att den är helt full.

När Chiles före detta president Michelle Bachelet höll ett tal i Genève om könsdiskriminering avbröts hon av Juana Calfunao.

– Michelle Bachelet är inte trovärdig när hon talar mot diskriminering. Pinochets antiterrorlag har aldrig använts sÃ¥ mycket som under hennes tid som president.

Både Michelle Bachelet och Chiles nuvarande president Sebastián Piñera har tidigare kritiserat antiterrorlagen, men ingen av dem har gjort något åt den. Lagen innebär att misstänkta kan sitta häktade i flera år och dömas i militärdomstol.

Enligt chilenska människorättsorganisationer har omkring 500 mapucheaktivister dömts till långa fängelsestraff sedan Chile gick över till demokrati år 1990. Multinationella företag som exploaterar mapuchefolkets region i södra Chile anklagas för att ha pressat den chilenska regeringen på 1990-talet och hotat sluta investera i landet om inte mapucheaktivisterna förflyttades.

– Vi tror att mapuchefolket är en del av naturen. Till skillnad frÃ¥n chilenarna tror vi inte att människan kan äga naturen. Allt vi vill är att kunna leva fritt där vi levt i tusentals Ã¥r och att naturen vi lever med inte ska förstöras och förorenas. Om chilenarna tror att fängelse kan stoppa oss sÃ¥ tror de fel, säger Juana Calfunao. Om fängelse är deras lag, dÃ¥ är uppror vÃ¥r rättvisa.

Text: Federico Moreno
Sydsvenskan
http://www.sydsvenskan.se/varlden/article1503370/Allt-vi-vill-ar-att-kunna-leva-fritt.html

Fuente: Skandinaviskt Forum för Urfolkens Rättigheter

 Campañas

2025-02-02

Publicación sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios.

El periódico Pukara

El Periódico Pukara quiere ser un baluarte en el lucha de ideas, en el combate de principios, en la guerra conceptual, de análisis, de información e investigación que libran los pueblos indígenas contra el ocupante colonialista. El periódico Pukara es una publicación mensual sobre la cultura, sociedad y política de los pueblos originarios. Periodico Pukara
Lea más...

2026-06-15

Ñuke Mapu

Facebook Centro de Documentación Mapuche Ñuke Mapu

En nuestro Facebook Centro de Documentación Mapuche, Ñuke Mapu puede encontrar toda la actualidad noticiosa, artículos, videos, fotos, actividad, enlaces y el más completo archivo de noticias. Facebook Centro de Documentación Mapuche, Ñuke Mapu:
Lea más...

La Realidad Mapuche en Youtube


Benetton y los mapuche


¿Qué es la Declaración sobre los Derechos de los Pueblos Indígenas?


Aprenda Mapunzugun, el idioma Mapuche, via Internet: comprenda el contexto sociocultural- linguístico e interétnico del Pueblo Mapuche.